Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 7 - Historien om den förstenade gruvarbetaren i Falun och denna berättelses användning som diktmotiv, av Carl Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
ett kapitel med titeln »Die Bergwerke zu Falun», vari han på mästarsätt
förvandlar den enkla berättelsen till den mest underbara fantasiskapelse.
Han stöder sig på Schubert, men av detaljer synes framgå att han
även känt åtskilliga andra av de här ovan omnämnda diktarna, varjämte
han, för att få rätt lokalfärg, ur professor J. F. L. Hausmanns »Reise
durch Scandinavien» hämtat en mängd enskildheter rörande Falu gruva,
dess stora stöt, malmerna och mineralen m. m. Enligt en av G. Ellinger
utförd analys har Hoffmann även lånat stoff från den tyska författaren
Novalis” roman »Heinrich von Offerdingen». Hoffmanns berättelse må när¬
mast kallas en novell. Alla däri uppträdande personer erhålla svenska
namn, men, som ofta händer, för svenska öron låta de något banala på
det i stil och ton högt lagda plan, där berättaren i övrigt rör sig. Den
olycklige Matts är omdöpt till Elis Fröbom. Hans tillärnade svärfader
bär namnet Pehrsson-Dalsjö. Fästmön heter Ulla. Berättelsen löper
med spännande förvecklingar mot sin kulmen, då Ulla trolovas med en
annan. På hennes bröllopsdag störtar Elis till Storgruvestöten och
företager den olyckliga nedstigningen i schaktet. En underlig gestalt,
den gamle Torbern, vars ande på ett mystiskt sätt behärskar bergverket
och människorna, införes i berättelsen och bidrager i hög grad till den
mystiskt-romantiska effekt, som författaren eftersträvar. I själva verket
utgör Hoffmanns novell med sin rikedom av poesi, sitt dunkla djup och
sin fantastiska konstruktion ett det fullödigaste uttryck för romantikernas
diktkonst. Densamma är översatt till svenska år 1829!) och till flera
andra främmande språk. Särskilt är att nämna att Falu-berättelsen på
detta sätt blivit ganska känd i Frankrike. Och att Hoffmann ännu
förmår väcka intresse för berättelsens innehåll, därom vittnar den
för Danmark och Norge så sent som år 1899 utkomna, av Johannes
Magnussen verkställda översättning, bärande titeln »Bjergverkerne i
Falun, fantastisk forteelling af E. T. A. Hoffmann>.
Ännu tre tyskar av samma skola äro att inregistrera, nämligen
Schwabaren Gustaf Pfizer med dikten »Der verschättete Bergknappe>,
signaturen H. M., som i den av A. Cossmar utgivna »Odeum> skrivit
en dikt med titeln »Der Bergmann»>?) samt Ludvig Kossarki med en
dubbeldikt i folkviseton »Die Eisengruben bei Falun». I tyska sago¬
samlingar från samma och senare tid är berättelsen flerstädes återgiven
och har därigenom vunnit spridning till de vidaste kretsar.
Danmarks store skald, Adam Oehlenschläger, har i sin dikt »Den lille
Hyrdedreng», tryckt 1818, sammanlegerat berättelsen från Falun med
1) >Nattstycken af Hoffmann samt Bergwerket i Falun ur samma författares Die Sera¬
pionsbräder>. Linköping 1829.
2) Odeum, eine Auswahl von ernsten und launigen Gedichten, gesammelt von Alex. Cossmar.
5:te bandet. 3:dje uppl. Berlin 1837.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
