Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 9 - De svenska valsverkens elektrifiering. En historisk översikt av Gunnar Wallquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
normala hastigheten på grund av eftersläpningen blir 6 à 7 % lägre
eller ca 450. En av dem driver medelst linor mediumverkets svänghjul,
två andra direktkopplades till trådverket och en fjärde motor driver
likaledes genom direktkoppling finverket. För att kunna få en lägre
motorhastighet vid detta verk utfördes två av kraftstationens turbiner
såsom dubbelturbiner med ett extra i samma skåp sittande löphjul
försett med sitt särskilda pådrag. Med det extra löphjulet kunde då
erhållas ett varvtal å generatorerna av 320 och å valsverket av 295 varv
pr min. För att kunna utröna anläggningens verkningsgrad avprovades
densamma officiellt sommaren 1898, och visade det sig därvid, att den
kontrakterade verkningsgraden av 70 % från turbin- till motoraxlarna
kunde överskridas med flera procent.
Sedan verken anlades år 1895, ha i början av 1900-talet en del
utvidgningar förekommit och bl. a. en ångkraftcentral å 300 hkr samt
ännu en vattenkraftstation om ca 1200 hkr uppförts; anläggningar, genom
vilka den elektriska energien — sedan ytterligare 800 hkr abonnerats
från statens kraftverk vid Älvkarleby — kunnat få den mest
vidsträckta användning. De äldsta anordningarna äro i stort sett
fortfarande i drift, utvisande den elektriska utrustningens omsorgsfulla
utförande och rikliga dimensionering, ett vitsord, som senare tiders
arbeten icke alltid förtjänat.
Det tredje järnverket i ordningen, som använde sig av elektrisk
drivkraft för sitt valsverk, var Ramnäs Bruks Aktiebolag, där för drift av
finvalsverket i Ramnäs en från bolagets kraftstation i Kolbäcksån
matad trefasmotor fick arbeta tillsammans med en vattenturbin. Här
möta vi för första gången dels den numera allmänt använda
50-periodiga trefasväxelströmmen och dels ett kombinerat startnings- och
eftersläpningsmotstånd i valsmotorns sekundärkrets. Motorn, vilken vid en
hastighet av 375 varv pr min. avgav 145 hkr, igångkördes år 1897.
Detta år uppförde även Aktiebolaget Iggesunds Bruk en
vattenkraftstation samt inköpte nödigt maskineri för drift av ett par rörvalsverk
i Iggesund, och följande år insatte Aktiebolaget Finspångs Styckebruk
tvenne trefasmotorer för att jämte förut befintliga vattenturbiner driva
ett tunnplåtverk och två stångjärnsverk i Finspång. De elektriska
anordningarna voro i stort sett desamma som i Ramnäs.
År 1899 elektrifierades de första av våra verk, vilka voro hänvisade
till att ta sin kraft från mera avlägset belägna vattenfall, nämligen de
nyanlagda valsverken hos Horndals Järnverks Aktiebolag och det
nystartade Nordiska Metallaktiebolaget i Västerås.
Vid Horndal åtgick den där befintliga, synnnerligen obetydliga
vattenkraften helt och hållet för de äldre maskinella anordningarna. Vid
det 14 km avlägsna Näs vid Dalälven ägde bruket däremot ett större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
