- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Etthundrafjärde årgången. 1920 /
313

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 9 - De svenska valsverkens elektrifiering. En historisk översikt av Gunnar Wallquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vattenfall, och med stöd av den goda erfarenheten från dittills utförda
anläggningar beslöt man sig för att där anlägga en kraftstation och
från denna till Horndal överföra den för de nya valsverken erforderliga
drivkraften i form av trefasväxelström. I kraftstationen insattes två
vertikala turbindrivna generatorer å 300 hkr vid 187.5 varv pr min.,
660 volt och 50 per. pr sek., och turbinerna försågos som vanligt ej
med några automatiska regulatorer. Generatorspänningen
upptransformerades till en liniespänning av 10 000 volt, vilken i Horndal återigen
nedtransformerades till en motorspänning av 400 volt. De nyanlagda
valsverken voro ett götverk, ett stångjärnsverk och ett mediumverk,
vilka allesammans försågos med stora kraftiga svänghjul för
energimagasinering och utjämning av de vid sticken uppträdande
belastningsstötarna. Varje valsträn erhöll en 200 hkr motor å 300 varv pr min.,
alla motorerna identiskt lika och utrustade med släpringar för
införande av extra sekundärmotstånd vid startningen. Genom linutväxlingar
direkt på svänghjulen erhöllos de lämpliga valshastigheterna. Dessutom
förbands med linor även stångjärnsverkets motoraxel med götverkets
svänghjul, varigenom man dels vann fördelen av ett gott samarbete
mellan de båda verkens motorer och svängmassor samt dels möjlighet
att vid svårare valsningar driva en av valstränerna med verkens båda
motorer. För drift av små hjälpmotorer i valsverket uppsattes i
kraftstationen en 110 kw generator, vilken fick arbeta på ett från det
föregående helt skilt trefasnät. Valsmotorerna äro fortfarande i drift, men
kraftstationen vid Näs har i samband med försäljning av kraft till
Sandvikens Jernverks Aktiebolag och brukets egna utvidgningar och
nyanläggningar moderniserats och avsevärt utvidgats.

Då Nordiska Metallaktiebolaget, numera Aktiebolaget Svenska
Metallverken, startades i Västerås, beslöt man sig — som naturligt var —
genast för elektrisk drift av sina valsverk och den övriga maskinella
utrustningen. För ändamålet bildades Trångfors Kraftaktiebolag,
som inköpte den 22 km från Västerås belägna Trångforsen i
Kolbäcksån och där uppförde en kraftstation om sex aggregat å vardera
300 hkr. För kraftöverföringen valdes en liniespänning av 14 000 volt.
Utom mindre hjälpmotorer insattes i bolagets verkstäder i Västerås
under åren 1899 och 1900 fyra asynkrona valsmotorer för drift av
ett trådverk, ett grovplåtverk, ett tunnplåtverk och ett kallvalsverk.
Under senare år ha ytterligare ett par större motorer installerats.
Därjämte har för erhållande av en bättre fasförskjutning å kraftnätet en
av valsmotorerna ombyggts till autosynkronmotor, då man från att förut
ha arbetat med en effektfaktor av cos φ = 0.6 à 0.7 kunde öka
densamma till cos φ = 0.9 och därutöver medförande en minskad
strömbelastning å kraftstation och nät.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:42:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1920/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free