Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 9 - De svenska valsverkens elektrifiering. En historisk översikt av Gunnar Wallquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom Leonardkoppling, d. v. s. en direkt seriekoppling av
likströmsmaskinernas ankarkretsar och separat magnetisering av maskinerna,
förbunden likströmsvalsmotor, vilken reverseras, och vars hastighet
ändras genom att omkasta resp. ändra likströmsgeneratorns magnetisering.
Genom att flytta svänghjulet till omformaren har man på detta sätt
lyckats borteliminera den synnerligen besvärliga mekaniska
omkastningsapparaten. Anordningen är ganska dyrbar, men medför den högsta grad
av hastighetsreglering och de största fördelar ur ren valsningssynpunkt.
I Fagersta hade man tröttnat på sin omkastningsapparat, som fordrade
ständiga reparationer. Därtill kom, att man måste se sig om efter
någon anordning, med vars hjälp man skulle kunna öka verkets
utvalsningsförmåga. Åt Elektriska Prövningsanstalten i Stockholm uppdrogs
att verkställa en utredning angående kostnaderna för götverkets
ombyggande och förseende med Ilgnerdrift, och resultatet av denna
utredning blev, att man med stöd av infordrade anbud beställde en 1 200
hkr Ilgnerutrustning hos Siemens-Schuckertwerke i Berlin. Med denna
anordning hade man beräknat att med bibehållande av samma specifika
kraftåtgång och valsningskostnad som förut kunna mer än fördubbla
produktionen i det gamla verket. Anläggningen, som pådrogs våren
1915, utgöres av en Ilgneromformare, en reverserbar valsmotor, ett
automatiskt reglerat eftersläpningsmotstånd för omformarens trefasmotor,
ett mindre omformareaggregat för likströmssidans magnetisering samt
nödiga reglerings- och instrumenteringsanordningar.
Ilgneromformaren är sammansatt av dels en efter brukets kraftnät —
2 000 volt och 50 per. pr sek. — avpassad asynkron trefasmotor för
kontinuerligt 1 200 hkr, dels ett 24 tons svänghjul med ett energiinnehåll
mellan omformarens synkrona och lägsta hastigheter utgörande resp.
600 och 470 varv pr min. av ca 4 500 000 kgm samt dels tvenne
parallellarbetande likströmsgeneratorer. Valsmotorn, vars varvtal genom ändring
av generatorernas magnetisering kan regleras från + 110 till – 110 varv
pr min., utvecklar en maximal effekt av 6 300 hkr. Samtliga
likströmsmaskiner äro utrustade med huvudfältlindning samt kommuteringspoler
och kompensationslindning, varigenom vid konstant borstläge en gnistfri
gång kan ernås vid alla hastigheter. Magnetiseringsomformaren består
av en asynkron trefasmotor drivande dels tvenne likströmsgeneratorer,
den ena för de stora generatorernas och den andra för valsmotorns
magnetisering, och dels en liten magnetmatare för att mata de två
sistnämndas fält. Själva valsmotorns hastighetsreglering sker helt enkelt
genom att med en liten manöverapparat reglera dessa
magnetiseringsmaskiners magnetisering, då de i sin tur ändra de stora maskinernas
magnetisering och därmed motorns hastighet. Hela anordningens arbetssätt visar
sig i accelerationer och retardationer av valsmotorn samt en av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>