Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 10 - Grangärdebygden och dess näringar under medeltiden och äldre Vasatiden. Ett bidrag till våra bergslagers historia, av Nils Hedberg - Bebyggelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
nämligen det äldre sigillet, gemensamt för Berkesocknarna och Grenge
och innehållande symbolerna båge, klot och hammare. Det är således
det förvrängda sockennamnet, som givit upphov till det yngre sigillets
granträd och icke tvärt om.
En sannolikare förklaring till sockennamnet är med ledning av ovan
lämnade historik över bebyggelsens åldersföljd lätt att finna. Enligt
denna torde byn Grytenge vara en av ortens tidigast bebodda platser
och angives av traditionen som dess första kyrkställe. Om så varit
händelsen, bör naturligtvis socknen hava uppkallats efter kyrkplatsen
och sålunda från börjat hetat Grytenge. Detta namn har sedan under
tidernas lopp genom felskrivning eller felläsning förlorat bokstäverna y
och t. och kvar har stått 1500-talets Grenge. Man kan häremot invända,
att även byn Grytenge bort bliva delaktig av namnförändringen; bya¬
namnet har emellertid lätt kunnat bevaras oförvanskat i befolkningens
talspråk, varemot sockennamnet mest nyttjats i skrift och av utom¬
boende; dess förändring genom felskrivning har därför kunnat försiggå
utan inverkan på byns namn.
Från Gustav Vasas tid kan man följa Grangärdes utveckling i detalj,
tack vare de i kammararkivet bevarade jordeböckerna och övriga skatte¬
längder.
Den äldsta jordeboken, av år 1539, omtalar inom det centrala Grenge
fyra »bondelag». Bondelagen bestodo av 7 till 10 bönder; det första
laget innefattade Kyrkebyn med 8 åbor, det andra Gerde, Östermyra,
Rosshagha samt delar av Kyrkebyn och Västansjö med 7, det tredje
Norboda, Backa, Västerby och en del av Västansjö med 10 samt det
fjärde Sunnansjö, Grytenge och resten av Västansjö med 8 åbor. Vidare
nämnas två åbor i Norregudvika, två i Södergudvika, en i Lodvika
och två i Persboda, vilka senare samtliga utgjorde sin skatt till Norr¬
berke.
Under Gustav I:s tid gick odlingen i Grangärde sakta framåt, var¬
emot senare delen av 1500-talet uppvisar ett skede av stillastående
eller t. o. m. tillbakagång. Under perioden 1539—1550 ökades åbotalet
i socknens centrala del från 33 till 42, vilken ökning kommer så gott
som uteslutande på byarna Västansjö pch Sunnansjö. 1562 var antalet 43,
1571 36 och 1580 38. 1571 omtalas, att icke mindre än 8 gårdar voro
öde, varav en i Östermyra, en i Kyrkebyn, två i Norboda, två i Gryt
enge och två i Sunnansjö. Det var sålunda hårda tider för Grangärde
liksom för hela Sverige, i det krigen decimerade befolkningen och ut¬
armade bygderna.
Nya hemmansnamn uppträda under denna tid sparsamt. 1550 om¬
talas Krokboda med två bebyggare och 1562 nämnas’ första gången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
