Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 11 - Om specifika elektriska ledningsmotståndet hos kolstål, av K. Amberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
(fig. 2 kurva 11), för att där åter få en riktningsändring. Den av Bene¬
dicks (1) angivna formeln 7.6 + 26.8 3 C visar han (Benedicks (3)) i ett
senare arbete är medelvärdet av de av Enlund erhållna värdena. Denna
avvikelse från en rät linie III, erhållen från formeln & = 9.9 + 26.7 3 C,
bekräftas även av Gumlichs undersökningar, åtminstone av de vid 850”
Joo AC
I
Ad
E
DT
AN
3
F
2.00 Hå
a ¬
/ så
Te |
I sö j
Zz
RA
en
00 EZ
fi
I
Fa I GUNuCH
mn KH ENLUNG
ft
At
O
Oo /0 20 30 40 50 60 70 80 Ice
ö NIMROHN PER ÖF
Fig 2
härdade stålen (kurvan I), de vid 1100” däremot visa genomgående mycket
lägre motstånd, vilket antagligen måste tillskrivas avkolning, emedan
denna kurva och Enlunds borde vara lika, då båda angiva motståndet
efter härdning från hög temperatur.
Enlund har försökt förklara dessa avvikelser hos kurvan, men synes
den av honom uppställda hypotesen ganska svävande och ofullständig,
varför jag här nedan skall framföra en annan, som synes bättre förklara
samma förhållande.
Den i fig. 2 uppställda kurvan I är dep av Gumlich erhållna för
kolstål, härdade från 850 och av honom reducerade för Si och MaE
Enlunds kurva II är ingen reduktion företagen, utan är här inberäknat
Si och Mn enligt XC-värde. Att en reduktion i vilket fall som helst
på härdat stål är vansklig att företaga, bör framgå av det följande, och
förf. återkommer därför senare till detta, sedan kurvornas avvikning
från en rät linie först behandlats.
Om vi betrakta den av Gumlich erhållna kurvan I och jämföra den¬
samma under 0.90 & C med kurva I för glödgat stål, så äro de var¬
andra lika. Vi ha alltså även här att göra med tvenne beståndsdelar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
