Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 11 - Om specifika elektriska ledningsmotståndet hos kolstål, av K. Amberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dT7
1000”, och torde förhållandet vara samma vid lägre temperatur, om
ingen sönderdelning av y-järnet förekom. Denna ringa motståndsför¬
höjning framgår även av motståndskurvorna å austenitiska manganstål
(Gumlich). Att ett så högt motstånd som 85 icke kan erhållas vid
vanlig temperatur beror naturligtvis på att austeniten på grund av sin
instabilitet sönderfaller vid även mycket hastig avkylning.
Med kännedom om »y-järnets motstånd, vilket kan antagas teoretiskt
vara 85 mikrohm pr cm?, mäste kurvan över 0.90 4 förete samma för¬
hållande som därunder, nämligen visa en böjning intill 85 eller något
däröver, emedan vi här ha en viss mängd kol i lösning. Detta samman¬
träffande skulle ske vid en allt lägre kolhalt, ju högre härdnings¬
temperaturen varit. Enligt linien III skulle detta sammanträffande
äga rum vid 2.s 4 C, och linie III skulle sålunda med stigande kolhalt
fortsätta ungefär som i figuren angives. Då man icke genom aldrig så
intensiv härdning, åtminstone under 1.50 4 C kan komma till ett högre
motstånd på resp. kolkalter än den av Enlund experimentellt fast¬
ställda kurvan II, skulle denna alltså angiva den maximihalt av austenit,
man kan komma till under 2.80 & C, för att vid denna helt vara
austenitisk efter härdning från hög temperatur.
Det torde framgå av detta om motståndet hos »y-järnet, att den
reduktion av Si och Mn, som ovan påpekats, icke är så enkel att ut¬
föra, särskilt för Si, då man ej vet, huru detta inverkar, då det är löst
i y-järn. För mangan kunde man möjligen använda sig av Le Chateliers
värde, 3.5 mikrohm för 1 4 Mn, om man då antager, att all mangan
ingår i austeniten, troligen är dock detta värde osäkert. Om man för
detta endast obetydligt kurvans form.
Hardenit.
Arnold m. fl. hava visat, att man genom att härda stål med omkring
0.90 Z C endast några grader över eutektoida temperaturen erhåller en
åtminstone till synes homogen produkt med stor hårdhet, som Arnold
kallar hardenit; likaså får man hardenit under samma förhållanden i
stål med över 0.90 4 C, vari man dock har överskjutande karbid (Fe,C).
Samma är även förhållandet under 0.90 24 med den skillnaden, att här
förefinnes ferrit.
Huruvida hardeniten är den av Arnold påstådda karbiden Fe,,C, låter
jag vara osagt, det synes mig snarare endast vara maximilösligheten
av kol i a-järn, och utkristallisationen av denna fas sker i överens¬
stämmelse med tillståndsdiagrammet för järn-kol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
