Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett program för en på egna naturtillgångar grundad norrländsk järnindustri, av H. von Eckermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
duceras och riklig tillgång finnes på lämpligt skrot, tjänstgör »Talbot¬
mixern» huvudsakligen som mixer, d. v. s. desulfuarerar och nedsätter
kiselhalten, om sådan finnes, — medan någon längre driven färskning
icke förekommer. Saknas åter skrot, anpassas förfärskningen av tack¬
järnet därefter, — och skall mjukt lågkoligt stål framställas, drives
förfärskningen så långt som medhinnes, innan stålugnen står klar att
mottaga sin charge.
Tillverkningen kan på detta sätt drivas med ett minimum av av¬
bränningsförluster, skänkskållor och andra skrotförluster, samt med en
betydligt högre ekonomi än vid någon av de övriga tänkbara metoderna.
Att i detta sammanhang sätta upp en detaljerad ekonomisk tablå över
kostnaderna är dock på grund av de svävande material- och arbets¬
värdena för närvarande icke möjligt, — utan måste därmed anstå till
dess förhållandena efter världskriget hunnit stabilisera sig: Varje fack¬
man torde dock approximativt kunna vid behov ur ovanstående utläsa
de självkostnader vartill förfarandet leder, — och själv när tidsförhål¬
landena så medgiva verifiera förf. slutsats. ;
I det jag alltså — efter denna diskussion av ståltillverkningsmeto¬
den — utgår ifrån, att den tekniska exemplifieringen av norrlandsbru¬
ket är fullt genomförbar på föreslaget sätt, övergår jag till gransknin¬
gen av systemets utvecklingsmöjligheter i stordrift.
Förut har framhållits den fara för vår nuvarande mellansvenska
bruksindustri, som ligger i det svenska kvalitetförsprångets eliminerande
helt eller delvis, och tillverkningens ställande på massproduktionens
grund i konkurrenshänseende till utlandet, varvid den mellansvenska
industrien som helhet betraktad utan tvivel kommer att draga det kor¬
taste strået.
Förut har likaså påståtts, att en bruksindustri vid norrlandskusten,
även om en dylik katastrof skulle inträffa för svensk bergshandtering,
har möjligheter upptaga den utländska konkurrensen i masstillverkning
i en skala, som ej bör stå de konkurrerande verken långt efter. Dessa
möjligheter ligga alltså i en ytterligare utveckling av: det redan exemp¬
lifierade norrlandsbruket, alltså i ett ytterligare tillgodogörande av
varje huvudflottleds, d. v. s. varje norrlandsälvs, vattenkrafter och av
de kring densamma grupperade skogarnas avkastning i kombination
med lapplandsmalmen.
Enbart i Sundsvalls och Härnösands distrikt försågas och skeppas i
vardera årligen ca 150000 standards. Skulle i bägge distrikten endast
hälften av den bakom sågverken stående skogsarealens kolningsvirke
jämte sågverkens avfall och avfallskraft ställas till tvenne stora järn¬
verks förfogande, så skulle vid varje verk kunna produceras icke mindre
än 95000 ton tackjärn årligen. Baseras sedan ståltillverkningen härpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
