Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om brytningssättet vid Vintjärn och dess utveckling, av Gustaf Hallberg - Beskrivning av gruvorna - Brytningssättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
invikningarna varierar här betydligt och utgör från 5 å 6 upp till 30 m
och däröver. Riktningen av »åsarne», som sammanfaller med vecknings¬
axlarna och malmfallsriktningen, ligger i östra delen av gruvan mera
brant åt sydväst, men blir västerut så småningom allt flackare och
mera västlig, så att malmlagret här ger intryck av att hava blivit
hopstukat ungefär utefter sidostupningsriktningen. Till följd av till¬
knycklingen företer malmlagret betydliga avvikningar från den mäktig¬
het av ca 6 m, vilken här som eljest synes såsom för detsamma normal,
så att det stundom sväller ut till 8 å 10 m tjocklek, stundom avsnöres
ned till cirka en meter eller till och med alldeles avknipes. Av invik¬
ningarnas eller åsarnas inbördes läge och avstånd kan också brytvärd¬
heten hos malmlagret vara i hög grad beroende, så att där dessa följa
tätt på varandra, lagret icke mellan dem hinner svälla ut tillräckligt
utan på hela sträckor erhåller föga eller alls icke brytvärda dimensio¬
ner. Såsom varande av betydelse för brytningsmetoden, må slutligen
omnämnas en i gruvan anträffad förkastning med ca 6 m språng, vilken
synes hava följt den sydligaste av de båda förut nämnda dioritafanit¬
gångarna. Förkastningsskölen, som österut i gruvan ligger på ca 60 m
djup och vid dess mitt på ungefär 90 m, stupar ca 35 åt NNV och
har åstadkommit förskjutning av sitt hängande i riktning uppåt.
Brytningssiättet.
Efter denna kortfattade orientering angående gruvornas belägenhet
och utseende, de med dem öppnade fyndigheterna och tiden för deras
bearbetande, kunna vi övergå till den egentliga behandlingen av bryt¬
ningssättet vid Vintjärn och börja då med en översikt över de av ålder
där brukliga metoderna.
1:sta perioden.
Dagbrytning efter nutida begrepp synes icke i någon större utsträck¬
ning hava kommit till användning vid gruvornas första öppnande, tro¬
ligen emedan den djupa jordbetäckningen avskräckt från denna bryt¬
ningsmetod. Beträffande den å Östergruvefyndighetens utgående an¬
lagda »Edströmsgruvan»> upplyser dock en av Er. Geisler år 1766 upp¬
rättad karta, att den »började arbetas längs efter strykningen i dagen>,
och enligt ett gruvbefaringsprotokoll från år 1780 av Geschworner
Eggert Lundström skulle arbetet i Gamlagruvan fortgå »på gammalt
vis med sprängande och rymmande i dagen». År 1828 väcktes emeller¬
tid av Geschworner H. P. Eggertz förslag om blottande av fyndigheter¬
nas utgående medelst ett särskilt slag av jordrymningsarbeten, som i
Vintjärn fick benämningen »jordstollar», tydligtvis i avsikt att därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
