Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om brytningssättet vid Vintjärn och dess utveckling, av Gustaf Hallberg - Brytningssättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
berget från hängandet eller liggandet tagas för förkastningar, stående
eller i bottnen avskärande. Den i de stora omböjningarna regelrätt
mötande sidogneisen tages för avskärande »trapp>, och inböjd malm (se
pl. 3, Jenisej) tillhörande kalklagret i liggandet, för av dylik trapp från
huvudmalmen avskurna partier.") De tre skänklarna i S-formiga lager¬
slyngor tagas för »parallellmalmer» och avknipningarna av malmlagret i
fält och mot djupet beskrivas i gamla relationer t. ex. sålunda: »Väggarna
hava småningom både i fält och mot djupet närmats på vid malmers upp¬
hörande vanligt sätt». Visserligen företager Sveriges dåvarande främste
urbergsgeolog år 1835 på anmodan en tre dagars »besiktning>» av Vintjärns
gruvor och avlivar därmed hypoteserna om förkastningar och avskärande
trappgångar såsom allmän teori. Han kan emellertid för övrigt, i sak¬
nad av systematiskt och med geologiskt förstånd upprättade gruvkar¬
tor, på gruvarbetenas dåvarande stadium i stort sett endast lämna det
delvis intetsägande, delvis rent felaktiga beskedet, att fyndigheten består
av »klungvis» förekommande, korv- till kaklikt formade malmlinser och
att någon böjning av lagren över huvud taget icke förekommer.
Till underlag för undersökningsarbetena företagas gång efter annan
magnetiska mätningar, i största utsträckning år 1891, då hela fältet
kartlades med hänsyn till den magnetiska vertikalintensiteten enligt
Tibergska metoden. I trakten av Östergruvan och Försöket befintliga,
spridda, men delvis intensiva magnetiska påhåll undersökas direkt från
dagen medelst jordrymning och skärpning. Några större fynd göras
dock icke på detta sätt. Sydvest om Östergruvestöten neddrives efter
magnetometerns anvisning, likaledes för undersökning, genom den här-:’
städes 10 meter djupa jordbetäckningen ett ca 9 m? omfattande, timrat
schakt (>Garibaldi») och från dettas botten timrade orter ovanpå bergets
dagyta genom härvarande morän, dock utan annat malmfynd än ett i
moränen inbäddat löst block. För övrigt bedrivas under denna period
undersökningar på djupet 1 mycket stor omfattning, dels genom avsänk¬
ningar och schakt i alla gruvorna, dels huvudsakligen medelst drivning
av vanliga orter och genom provborrningar, mestadels med diamant.
På grund av bristande geologisk kännedom om fyndigheterna måste
emellertid dessa arbeten i allmänhet ansättas tämligen på måfå och
komma på den grund att till mycket stor del drivas genom ofyndigt
berg och mindre framgångsrikt, varigenom de bliva rätt betungande för
malmbrytningen. Vissa regler följas dock, så att orterna drivas såsom
tvärorter och i synnerhet på senare tiden även såsom fältorter, schakten
lodrätt eller donlägigt mot söder, och borrhålen mestadels horisontalt
på tvären eller lodrätt mot djupet, men senare även snett uppåt eller
+) Jern och stål. Tidskr. f. Bergsmannasällskapet 1879—1880. Sid. 76.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
