Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om brytningssättet vid Vintjärn och dess utveckling, av Gustaf Hallberg - Brytningssättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
tingen för utvidgning av Pipans schakt och nybyggnad av uppfordrings¬
anordningar m. m. i detsamma, eller för sänkning och inredning på
vare sig huvudfyndigheten eller kalklagret av ett nytt donlägigt schakt,
eller ock för upptagande av gråbergsschakt, antingen donlägigt i lig¬
gandet eller lodrätt. Valet föll på nytt, donlägigt centralschakt inom
huvudfyndigheten strax väster om Pipans schakt, huvudsakligen av
följande skäl. Medan det nya schaktet iordningställdes, kunde upp¬
fordringen i Pipans schakt ostört fortsättas. Centralschaktet, som på
sin nya plats blev centralt beläget, kunde på grund av den vidgade
kännedomen om malmlagrens läge givas en från början förmånligare
riktning, än Pipans schakt hade fått. Genom placering på huvudfyn¬
digheten blev sänkningen av schaktet så billig som möjligt, isynnerhet
gom vidden på tvären för styrkans skull måste tagas lika med malm¬
lagrets mäktighet och fältlängden, på grund av hängandets fasta be¬
skaffenhet, utan olägenhet kunde hållas vid 8 m eller fullt normal stross¬
vidd, varjämte genom denna placering vanns bättre möjlighet att följa
fyndighetens medelstupningsriktning och undvika långa transporter i
gråberg. Om bergfästena å ömse sidor togos tillräckligt starka, kunde
ett sådant centralschakt mycket väl betjäna även rasbrytning eller vil¬
ken brytningsmetod som helst; och den uppoffring av fyndighet, som
härvid måste göras — åtminstone tills vidare — kunde anses bliva föga
kännbar på grund av dels råmalmens relativt ringa naturvärde, dels
malmtillgångarnas nu utforskade betydliga storlek, jämförd med stor¬
leken av de malmkvantiteter, som för schaktets skull måste kvarsättas.
Sedan man sålunda bestämt sig, uppdrevs stigort från Pipgruvan på
fyndigheten utefter dess hängande till genomslag med dagen, där fyn¬
dighetens utgående blottats genom avrymning av det 6 m mäktiga jord¬
täcket, varefter sprängningen av Centralschaktets övre del fullbordades
genom nedpallning av fyndigheten efter stigorten. Schaktet inbyggdes
med uppfordringsbana etc. och försågs, liksom förut Östergruveschaktet,
med lave och bergficka, som medelst rutschbana var förbunden med den
nu gemensamma skrädningsplatsen och anrikningsverket.
Om uppfordringsschaktets gavel, som oftast var fallet, utgjordes av
fullt brytvärd fyndighet, angreps denna i regel direkt medelst pallort
och efterföljande pall. Pallorten drevs som fältort utefter hängandet,
tätt under ett till bergfäste avsett parti av fyndigheten, vilken därne¬
danför avpallades ungefär vinkelrätt mot liggandet och vidare mellan
detta och hängandet ned till en pallsula, belägen i nivå med översidan
av det närmast nedanför planerade bergfästet. Sedan pallorten inkom¬
mit tillräckligt långt, drevs från ortbrottet, även nu utefter hängandet,
en stigande ort vinkelrätt mot fältorten till genomslag med ovanför be¬
lägna malmsula, varefter pallningen fortsattes på andra sidan det så¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
