Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- III. Jesus och Hillel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1187
BIHANG.
1188
I några punkter voro dessutom Hillels
åsigter, lindrigast sagdt, af en mycket betänklig
art. Så tillstadde han till exempel, stödjande
sig på ett något obestämdt uttryck i 5 Mos.
24: 1 (jfr ofvan kol. 770 ff.), att en man fick
skilja sig ifrån sin hustru äfven för en så ringa
förseelse å hennes sida som den, att »hon
någon gång vidbränt hans mat»; man har
nämligen alldeles ingen rätt att med Jost (i hans
Geschichte des Judenthums) och andra nyare
författare förklara detta .uttryck på ett sätt,
som skulle det innebära något helt annat och
till och med antyda en på heder och ära gående
beskyllning. Icke heller kunna de af Hillel
föreslagna utvägarne för att kringgå de
mosaiska föreskrifterna angående sabbatsåret anses
för annat än listigt uttänkta oärliga
undanflykter. Bättre prof af Hillels tänkesätt och
åskådning äro deremot följande utsagor, som
läggas honom i munnen:
»Skilj dig icke ifrån din församling och haf
intet förtroende till dig sjelf före din dödsdag.»
»Om jag icke sörjer för min själ, hvem
skall då göra det för mig? Om jag blott sörjer
för min egen själ, hvad är jag för en? Om
icke genast nu, när då?»
»Döm icke din nästa, förr än du är i samma
ställning som han.»
»Säg icke: jag vill ångra mig, när jag får
läglig tid; ty det kan hända, att den lägliga
tiden aldrig inträffar.»
»En man, som lätt förhetsar sig, kan aldrig
blifva lärare.»
»Der inga män finnes, der beflita du dig
om att vara en man.»
»Var en af Aarons lärjungar, älskande fri-
den och uppsökande friden, älskande
menniskorna och dragande dem till lagen.»
»Den som sträfvar efter att förherliga sitt
namn, han skall förstöra det.»*
*
Hillel var utan all fråga en stor och
hög-sinnad man, som med fullaste skäl kan anses
hafva förtjenat det lof, som uttalades öfver
hans graf, der han prisades såsom en Esras
värdige lärjunge; men på samma gång vi
villigt erkänna detta, måste vi med bestämdhet
framhålla, att man dock absolut icke har
någon rätt att ställa hans undervisning i
jembredd med vår frälsares. Ty Hillels
undervisning var, ehvad till dess fördel än må kunna
anföras, till sin karakter legal, kasuistisk och
icke så litet trångbröstad, då dereinot Jesu
undervisning var allt igenom human och buren
af de högsta religiösa och etiska sanningar. I
den händelse det är sant, hvad moderne judiske
skriftställare aflas om att utbasuna i verlden,
att Jesus alldeles icke uttalade någon ny tanke,
huru kommer det sig då, att, medan Hillels
namn förblifvit okändt så godt som för alla
utom den trängre kretsen af lärde forskare,
Jesu ord likväl förmått åstadkomma en
tänkesättens och sedernas revolution, så väldig, att
verlden ännu aldrig skådat dess like? Eller
är det månne icke så, att, egde menskligheten
ingenting bättre att lefva på än Hillels ord,
den säkerligen af brist på näring för länge
sedan i andlig mening skulle hafva dött af
svält? Ja, den kortaste och skenbart
torftigaste af vår frälsares liknelser uppväger till
fullo allt, hvad denne »äkte reformator» har
sagt. Och än mer, äfven den minste af det
Sultanen hade sändt en förtroendeman för att utröna den muhammedanska befolkningens tillstånd i sedligt och
religiöst hänseende.^ Sultanens utsände fann bland annat, att profetens anhängare der på orten hade för vana
att äta ett särskildt slags flodkräftor, hvilka sultanen i ett anfall af dåligt lynne förklarade vara orena. Som
emellertid folket på Kap icke så gerna ville afstå från sin älsklingsrätt, tilläto de sig invända, att koranen
icke på något enda ställe innehöll några bestämmelser angående flodkräftor. Men deras försök att motsätta
sig det från högsta ort utgående beslutet voro fruktlösa. Sultanen lyckades i koranen uppsnappa ett förbud
emot ätandet af spindlar och förklarade utan vidare, att i en fråga sådan som den förevarande en flodkräfta
faktiskt vore det samma som en spindel. Invånarne på Kap hänsköto då ärendet till föreståndaren för der
varande museum, af hvilken de naturligtvis fingo det besked, att flodkräftah iclce var en species af slägtet
spindel. Här stod sålunda auktoritet emot auktoritet, och striden torde svårligen ännu vara bilagd.
* Några af ofvan anförda sentenser, t. ex. den sista, äro på grundspråket ganska dunkla och tillåta mycket
olika tolkningar. De återfinnas jemte åtskilliga andra i den talmudiska traktaten Pirelcé Aboth. Emellertid
påminna vi äfven här, att icke heller denna traktat går längre tillbaka än till det andra århundradet efter
Kristus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0614.html
