Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af henne, och hon gjorde det. Men till slut slog
den oundvikliga timmen.
— Nu ä’ allt i ordning, frun, sade Karin och
suckade tungt.
Äfven Greta suckade utan att rätt veta hvarför.
— Jag ska’ väl gå då, fortsatte Karin, sedan
hon väntat tillräckligt länge för att gifva Greta
tid att säga något.
— Ja, kära Karin, ljöd svaret slutligen halft
frånvarande — men...
— Uh hu hu, bröt det oväntadt fram ur
Karins strupe. — Det finns ingen i hela världen,
som bryr sig om mej!
Och nu följde återigen samma våldsamma
gråtanfall, som förut en gång upprört Greta.
— Kära, lilla Karin! började hon liksom
trefvande sig fram genom en tät dimma.
— Nej ingen... ingen! ropade Karin och
kastade sig handlöst på en stol, som knakade under
hennes tyngd.
— Åh jo. — Greta trampade obeslutsam på
en fläck. — Vänta tills i morgon, få vi se. Jag
skall tala med min man.
— Ja, frun! Säj, att jag får stanna, säj det!
— Karin hade sprungit upp och gripit tag i Gretas
händer, hvilka hon besinningslöst klämde mellan
sina. — Jag ska’ skura å’ sopa å ligga i hela
dygnet om å’ göra allt hvad man kan tänka sej.
Frun, säj bara, att jag får stanna här, säj det!
— Vet Karin, berodde det endast på mig
så...
— Då ä’ det afgjordt frun. — Och Karin log
med hela ansiktet, under det hon torkade bort
tårarne. — Jag ska’ inte ställa till något besvär
alls, när det kommer. Åh frun, lilla, söta, goa,
rara frun, får jag, säj får jag!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
