Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid jultiden 2½ år efter dotterns bröllop
dog snickarmästar Lindström. Han hade aldrig
gjort väsen af sig i lifvet och hans död förorsakade
ingen omhvälfning någonstädes. Greta sörjde sin
far, men hennes sorg var tårlös och som den icke
gaf sig till känna med yttre åthäfvor väckte den
modrens missnöje och bekantas ogillande. Greta
log sitt trötta leende, då hon märkte det, och hon
märkte allt numera, ty hon hade blifvit van att
gifva akt både på sig själf och andra.
Hon hade alltid varit fadrens älskling men på
ungefär samma sätt som ett barn utväljer sig en
favoritleksak. Och när hon ej längre ville finna
sig i att vara den gamles rodocka, blef han stött
och drog sig surmulet undan från henne. Det var
grymt mot dem bägge, så mycket mer som det ej
hann ändras. Det gjorde Greta ondt, hvar gång
hon tänkte på detta och hon grubblade ofta öfver,
hvarför missförståndet ej rättats i tid.
Men mer än allt annat upptog barnet, som
fanns under samma tak, hennes tankar. I
vindskammaren, från hvilken hennes flickmöbler, fadrens
gåfva, flyttats ned, dunkade litet emellan en vagga
eller tonade små gälla skrik. Och hvar gång det
senare inträffade, kastade Karin ifrån sig, hvad
hon höll i händerna och störtade andlös uppför
trappan.
— Åh gullet mitt, gullet mitt! ropade hon
redan i förstugan, strax efteråt dunkade vaggan.
Så snart den lille somnat igen, kom hon tillbaka
på tåspetsarne och de porslinsblanka ögonen glänste
fuktiga. Hon gick med manhaftiga steg, var rak
i ryggen och hade fått något utmanande öfver sig.
Och ibland trodde sig Greta skönja ett visst
medlidande i hennes sätt mot sin matmoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
