Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
källarkunderna glömde dricka, medan de som
hypnotiserade stirrade på hans smala fingrar, ibland
manade han ut hvem som helst till envigskamp.
Han ville gärna pröfva sina krafter, ty han ämnade
när som helst storma himmelen. Han gjorde också
ett och annat försök i den riktningen, men efteråt
hamnade han regelbundet mörbultad och gråtande
öfver sin vanmakt i smutsen, alltid i smutsen.
Samuel Lund hade funnit en medbroder, mer
sönderbruten och olycklig än sig själf, och däri
såg han ett skäl att fästa honom vid sig. Det var
också han, som gick emellan, när musikläraren
började bråka, och afstyrde slagsmålen eller drog den
besegrade med sig, då denne fått nog för tillfället.
Sedan sof musikläraren ruset af sig på Lunds
skinnsoffa och vaknade nästa morgon med hufvudvärk
och själfförakt. Vid allt heligt lofvade han, att
blifva en ny människa, men när värden, som
skeptiskt leende åhörde hans deklamationer, dukade
deras enkla sillfrukost på sitt skrifbord, frågade
han inställsamt:
— Du glömmer väl inte rekreationsrispen, bror.
Samuel Lund log om igen och hämtade
brännvinet. Musiklärarens matta ögon tindrade, ångern
och ruelsen voro förgätna och hans aristokratiskt
vackra ansikte erhöll ett exalteradt uttryck. De
bägge vännerna åto och drucko och liksom för att
ursäkta sitt vankelmodiga beteende, höll
musikläraren ett litet frukosttal »för det enda vissa».
— Jaså, du menar döden.
Vid ett sådant svar bleknade talaren, tvingade
ned en tugga och rusade på dörren. Samma kväll
träffades han och Lund igen vid stambordet, skakade
hand och drucko i hvarandras sällskap.
Musikläraren spelade piano, berättade historier och var
själfva glädjen, tills han kände krafterna växa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
