- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 1 /
168

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— En gång är ingen gång, kom svaret. —
Och nu vill jag för ro skull känna, hur det känns.

Vid ettiden skedde uppbrottet under tyst och
allmänt missnöje. Individerna knotade sakta,
fanjunkaren litet högre och Gyllensvan högst.

— När man har det bra, ska’ man inte bråka
med ändringar, morrade han.

Samuel Lund vinkade lugnande åt honom.
Han hade setat tyst hela kvällen och först när
Sven Malm drack som de andra, blef han sig lik.
Han hade lurat på den nya gästen, mot honom
visat sig betydligt annorlunda än mot kamraterna
och nästan fjäskigt bemödat sig att långt i förväg
gissa hans önskningar. De öfrige sågo menande
på hvarandra och skakade sina hufvuden, de
begrepo ej värden. Han ämnar låna pengar, tänkte
några; han är redan skyldig honom en rund summa,
menade de fleste. Deras misstag var förlåtligt,
men Samuel Lund, som anade sina gästers tankar,
blef generad. Han visste alls icke, hvarför han
bedt Sven Malm infinna sig, han visste blott, att
han kände en omåttlig glädje öfver att se honom
likna de män, med hvilka han umgicks och som
kallade sig hans vänner.

Så tysta att det följande dag väckte
hyresgästernas förvåning aflägsnade sig alla. På gatan
skildes de med liknöjda handtryckningar och svala
god natt för att gå hvar och en åt sitt håll. Sven
Malm var den ende högröstade i sällskapet, men
då ingen visade lust att deltaga i munterheten
tystnade han snart.

— Lycka till! hviskade en af individerna,
innan han gick, till värden, som tagit hatt och
ytterrock och följt sina gäster för att, som han sade,
få litet frisk luft.

Samuel Lund sväljde ett häftigt svar. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/1/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free