Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grannskapet, rubbades intet i den unga flickans lif. Hon
satt bakom rosenbuskarne och nickade i hemlighet
åt sina vänner, som aldrig sågo hälsningarne.
Föräldrarne läto dottern få sin vilja fram i allt och
funno sig i det, ingendera af dem förmådde ändra.
De hade hvar och en sitt stora intresse och stannade
undrande och oförstående utanför den osynliga
cirkel, Margit dragit kring sig. Endast Samuel
Lund trädde med en gammal väns själftagna rätt
inom den. Han blef småningom den länk, som
förenade henne med yttervärlden och genom honom
erhöll hon underrättelse om det, som tilldrog sig
i huset. Bland annat berättade han en dag, att
hennes barndoms lekkamrat, Karl, skulle gå till sjös.
När Margit hört det, sköt en kall, hård blick
ur hennes öga.
— Det är bra, sade hon tort. — Jag har aldrig
tyckt om den där drumliga pojken.
Berättaren kom sig ej för med att säga något
och ämnet blef icke vidare afhandladt, Margit nämnde
aldrig Karls namn och hörde hon någon annan göra
det, antydde hennes min, att hon icke ville veta
något om den forne barndomsvännen.
Flere år senare, då Karl efter ett kort besök
hos modren gifvit sig ut på sin första långtur och
varit borta några månader, öfverraskades Karin med
en oväntad visit i köket.
— Nej, hvad i alla mina dar skall det betyda,
kommer Margit hit!
— Man säger fröken Margit. — Hon satte sig
på en stol och följde Karins rörelser med kritiska,
nästan fientliga blickar. När hon väntat länge nog,
började hon, som hade hon låst upp en inlärd
utanläxa: — Jag hade en besynnerlig dröm i natt.
Jag tyckte, att jag såg ett fartyg på hafvet. Det
stormade förfärligt. Vågor höga som hus — jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>