- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 2 /
13

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för en tanklös vindfläkt. Hvad tjänade det till, att
han varit flitig och arbetsam, då hans mor syntes
förberedd på allt. Det värsta blef dock, att
sjömanslifvet med ens mistade hälften af sina många
behag. Lyckligtvis kom stoltheten med i spelet,
och sedan han en gång sagt det, ville han stå vid
sitt ord. Karl tittade under lugg på sin mor, gjorde
ett försök att hvissla men nödgades gå för att ej
visa, hur slagen han kände sig. Samma kväll kröp
han ned bakom päronträdet och åhörde modrens
samtal med Söderholm. De skrattade bägge åt
gossens missräkning. När Karl setat på sin plats
en stund, hade han hört, att alla kände hans
hemlighet sedan månader tillbaka. Den aftonen grät
han sig till sömns och nästa morgon knöt han
näfven under lille Svens näsa.

— Du är falsk, din skvallerbytta där! skrek
han och gestikulerade med händerna i hotande
närhet af Svens ansikte.

— Ingen annan än mamma visste det...

— Då har hon sagt det åt alla dom andra.

— Min mamma, som lofvade...

— Än se’n! Tror du, att dom stora nå’nsin
håller hva’ dom lofvar ungar? — Karl grinade mot
sin häpne åhörare och höjde på axlarne. — Du ä’
dum. Å’ jag bryr mig inte om dig, för nu går jag
i alla fall ut med briggen.

Lille Sven stod och såg efter Karl, som gick
bort till verkstaden. Han var både ledsen och ond,
ty han fann det upprörande, att någon vågade tvifla
på hans mors löften. Han gjorde det sannerligen
ej och en tid undvek han Karl, på något sätt skulle
denne straffas. Men då Karl började vidtaga sina
förberedelser till sjöresan, som verkligen skulle
blifva af, väcktes hans nyfikenhet, och han uppsökte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/2/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free