Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värld, där den sväfvar, sol, glans, färger. Så brister
den... Blir något kvar, liknar det en låska.
Ingen sol, ingen glans, inga färger, bara något
obehagligt, något, som man hälst inte ville, att det
skulle finnas. Det där är min historia. Men det
var annat jag skulle säga. Hvad var det, hvad
var det? — Vänta litet, Samuel...! Jo, jag har
summerat ihop mitt lifs konto — snyggt uttryck,
hva’? — skrifvit alla räkningarne, funnit, att jag
inte kan betala en enda, och förklarat mig insolvent.
Det var länge sedan klart, kära bror. Jag slängde
ändå med för att se, om det inte skulle bli något
lifvadt af till slut. Den drunknande och halmstrået,
hoppets hägring och så vidare, du känner väl
trantiraran. — Men det blef ingenting af, rakt
ingenting. Alltså gör jag obemärkt min sortie från
skådebanan, förvissad att det icke finnes en lefvande
själ, som ämnar applådera mig i den här världen.
Hvilken värld sedan! Kan du tänka dig, nu för
tiden super man på ett arbetsamt sätt och skryter
med antalet glas man druckit. Hörde aldrig talas
om dylikt förr, då jag var med. Då söp man för
att man var glad eller för att blifva det, men nu
brrrrr... o tempora, o mores! Man har blifvit
så nedrigt elegant... utvärtes förstås, att man
glömt bort att dricka, älska och sjunga. Joo, man
gör det ännu, men som slaktardrängar. Poesien
är aflifvad och affärerna sitta i högsätet. Sådana
har jag aldrig kunnat med, också ett skäl att drypa
af. Må hvem som vill komponera för grosshandlare
och deras vederlikar, jag gör det inte. Jag hade
storstädning i går, jag offrade mina kompositioner
och fick en skön brasa, den första och sista i år.
— Galning, har du...
— Jo jo men, min bror. Det brann duktigt,
det var glöd i mina dikter, du, och jag är glad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>