- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 2 /
89

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dess brytande en hel timme. Oroligt fingrade han
på kuvertet, men med ett bistert leende förbjöd
han sig att röra det, innan den utsatta tiden
förflutit. Han hade varit svag länge nog, nu ämnade
han blifva stark. Han fann sitt spartanska sätt
att härda viljekraften nästan lustigt, men han
ändrade ej sin föresats.

Samuel Lund visste, att han blifvit mycket
förändrad på dessa få dagar. Den tragedi, hvari
han, visserligen mot sin vilja, spelat en biroll, hade
gifvit honom en hård stöt. Det dåsiga lugnet
passade endast för de andeligen fattige, och han
ämnade ej frivilligt öka deras antal. Då återstod
ingenting annat än att hårdhändt gripa sig själf i
kragen och tvinga sig framåt.

På utsatt tid läste han brefvet.

        Broder Lund!

Din epistel kom som en fullständig
öfverraskning, ty skall jag vara uppriktig, och det bör jag
väl, då jag skrifver till en gammal vän, så har
jag under lång tid ej tänkt på din värda person.
Jag har nu i snart 15 år varit begrafven i denna
landsända, fått nya intressen, andra vanor och
några få vänner. För att icke vara mångordig, är
jag en helt annan än den du minns från vår
studietid. Och icke nog med det, jag är äfven illa sjuk.
Min egen diagnos stämmer till punkt och pricka
med ett par kamraters, och jag vet, att endast ett
klimatombyte kan hjälpa mig på fötterna igen.
Jag har för resten vetat det länge, men som jag
grott fast i min omgifning, har jag undan för undan
uppskjutit... du vet väl, att man alltid låter det
nödvändiga stå tillbaks för det mindre väsentliga.

Emellertid är jag nu absolut piskad att söka
en ny vistelseort, endast svårigheten att skaffa en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/2/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free