Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med ens föll det gamla liuset tillbaka i sin
tysta obemärkthet. Sven hade rest.
Hela den ungdomliga trupp, som stormat ut
och in genom dess port, slamrat i trappan och
öfverallt och alltid jonglerat med stora ord eller
slungat djärfva utmaningar åt höger och vänster,
var försvunnen med honom. Kvar satt ensam en
fin, liten kvinna, som märkbart började åldras, och
blickade tillbaka mot det förflutna. Det idéernas
och tankarnes virrvarr, som en tid bubblat och
sjudit inom husets murar, var för henne ingenting
mer än minnet af något bullrande men på samma
gång vackert. Hon log vänligt men oförstående,
då hon erinrade sig, hur flocken lik en hvirfvelvind
brusat förbi henne och på några dagar rört upp
många år gammalt damm ... så var den borta igen,
och dammet lade sig öfver allt kring henne. —
Änkefru Malm satt numera vanligen vid
sals-fönstret och såg ut på gatan. Hennes leende var lugnt
och hon bemödade sig att finna något hos åtminstone
en bland de okända förbigående. Hon lyckades aldrig
däri. Hennes gosse, som var långt borta och likväl
så nära, trängde ut alla andra. Hon förebrådde
sig ibland, att ingen var i stånd att väcka hennes
intresse, och när hon stundom kände det som en
skuld, gingo hennes tankar till sonens vänner. Hon
förstod ej dem bättre än andra, men hon höll af
dem med en ljum vänlighet utan att för den skull
önska träffa dem. De kommo heller icke på besök
numera. Blixt hade äfven rest, och hon visste, att
han och Sven umgingos i Paris, därför tyckte hon,
att han var den bäste. Karlsson hade flyttat; en
känsla af att han ej längre passade här smög sig
öfver honom, så snart Sven ej längre fanns hemma.
En vacker dag tog han också af sked, tackade varmt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
