Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
HERMAN (med värma).
Nej, Fanny, du får inte resa. Det anar mig att
någon låg plan ligger dold under öfverstens välvilja
för dej. Ty den, som har till trotjenare en person,
sådan som Aron, han kan ej sjelf gå ärliga vägar.
Fanny, jag kan inte förklara för dej hemligheten af
mitt förhållande till detta fruntimmer, för hvilket du
sett mej knäböja. Jag kan endast här på mina knän
svära dej en oförgänglig trohet.
FANNY (med återvaknadt förtroende).
Nej, svär inte, Herman, jag tror dej så gerna
ändå. Bind inte kärlekens späda vingar med
kopparkedjor. Ställ inte en ed på vakt mot känslor,
som kanske ännu blott slumra i din själ. Nej, ingen
ed och intet löfte skall binda oss. Den kärlek, som
behöfver eder och löften, den är en jordisk eld, som
behöfver skydd och näring, men vår kärlek skall
vara en himmelsk låga, en morgonstjerna, som lyser
oss genom stormen och mörkret.
HERMAN.
Och Fanny vill då öfvergifva mej?
FANNY.
Ja, Herman, redan i morgon vill öfversten, att
jag skall flytta till hans fru, för att rusta mej till
resan.
GREFVINNAN (med förvåning).
Hans fru?
(Studenterna sjunga i fjerran: ”Sörj ej den gryende
dagen förut”.)
FANNY.
Min fostermor bevakar mej så strängt, att jag
kanske inte får ta afsked mer af dej. Här ser oss,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
