Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
ÖFVERSTEN.
Nej, det är inte så väl. Hon hoppade i
förskräckelsen ur min vagn, då packet tvingade kusken
att stanna, och vagnsdörren med våld upprycktes.
Och alltse’n dess har hon varit försvunnen för: mej.
HERMAN (tveksamt).
Talar ni sanning?
ÖFVERSTEN.
Börjar ni åter era förolämpningar?
HERMAN (med vördnad).
Förlåt mej än en gång, herr öfverste.
ÖFVERSTEN (fattar Hermans hand).
Ni skall uppsöka Fanny åt mej, ni skall i
djupaste hemlighet föra henne hit, och sedan — var
flitig, blif en god målare, och jag skall icke vara
obeveklig.
HERMAN (trycker hans händer).
Hur ska’ jag kunna tacka er?
ÖFVERSTEN.
Genom att återskänka mej mitt stackars barn.
HERMAN.
Himlen skall höra mina böner och leda mej på
rätta spåren.
ÖFVERSTEN (för sig, gnuggar för-
nöjd händerna).
Det går ypperligt! Nu till den andra affären!
(Högt) Men apropos er talang som målare; jag hör
att ni ska’ renovera några dörrstycken här i huset.
HERMAN (förvirrad).
Här i huset?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
