- Project Runeberg -  Barnhusbarnen eller Verldens dom /
140

(1849) Author: Johan Jolin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

ÖFVERSTEN (sakta).
Han blir förlägen. (Högt) Ja, eller kanske
rättare i huset bredvid.
HERMAN (som förut).
Hur vet ni det?

3 ÖFVERSTEN.
Åh, jag vet mycket, jag.
HERMAN.
Ni känner då grefvinnan?
ÖFVERSTEN.

Det var en besynnerlig fråga. — Känner ni inte

hennes namn?
HERMAN.

Nej, jag har blott talt vid henne tvenne gånger
ännu, och hennes namn har jag icke haft tid och
tanke, för att fråga.

ÖFVERSTEN (något satirisk).
Det är att vara särdeles intresserad af personen.
Men hur hittar ni då till grefvinnan?
HERMAN
Man har sagt mej vägen.
ÖFVERSTEN (för sig).

Hans enfald är lika stor som hans uppriktighet.
(Högt) Ni brinner af längtan att råka henne, inte så?
HERMAN.

Hvem har förtrott er?

ÖFVERSTEN (med konstladt leende).

Och ert möte i Hummelgården?

HERMAN (med stegrad förundran).

Men min Gud! hur känner ni allt?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 17:11:14 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jjbarnhusb/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free