Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
ledde mig till den bedrägliga handling, hvarigenom
du blef min maka. På andra sidan hafvet ämnade
jag upptäcka allt för dig, och bli din brudgum efter
de lagliga former, som du så obevekligt fordrade.
Förlåt mitt brott, ty du var aldrig brottslig, du var
blott grymt bedragen.
GREFVINNAN:
Så dömmer ej den stränga verlden, som låtit
mig med blodiga tårar begråta mitt felsteg mot dess
lagar. Jo, Rudolf, jag har felat mycket, mycket, ty
endast mannen är fri, han kan ostraffadt bryta mot
dagens bruk och seder, och man kallar honom blott
en svärmare, en fantast; — men qvinnan får ej
kasta af sig den tvångströja, som man kallar: dét
passande. Den måste fjettra hennes bröst, qväfva
hennes suckar, och qväfva mången ädel handling;
qvinnan får aldrig vara svärmisk eller exalterad, ty då
bryter verlden för alltid stafven öfver henne. Nej,
Rudolf, jag har felat mycket, då jag ville följa mitt
hjertas olycklige brudgum i landsflykt, och då jag
flydde från min obarmhertige faders hem. Endast
grafven kan utestänga smädelsens hviskningar från
mitt öra, men, tro mig, ännu på minnesvården öfver
mitt stoft skall den oförsonliga verlden försåtligt rista
namnet på mitt felsteg. "Ser du, sådant är qvinnans
öde här på jorden, och ändå smädar mannen henne,
om hon någon gång skakar sina orättvisa bojor.
RUDOLF.
Så kasta af dig dessa bojor, fly för alltid den
verld, som inte förtjenar att äga en engel, som du;
följ mig till min koloni — der är jag rik och fri,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
