Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svartsjukans Nätter - Tredje natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 163 -s
De offer, som den kräfver af vSr frid.
Ty hvad är menskan med sin dubbla lott
Af jordiskt mörker och af himmelskt ljus?
En dyster natt omkring en enda stjerna.
Förgäfves bryter hennes bleka sken
Igenom slöjorna af moln och dimmor;
Hon dagar ingen rymd, hon tränger ej,
Med strålfull fackla, genom skuggans gårdar;
Och stormen bryter segrande likväl,
Med lxerrskarstämma, genom nattens famn,
Och böljor sucka mellan öde stränder.
Det finnes stunder dock, då ögat, glömskt
Af skymningen, af fasorna och striden,
Med barnslig vällust, ser på stjernan blott;
Och dessa stunder vördar svagheten,
Som sina ljusa stunder, älskar dem,
Som glädjens lätta ögonblick af lifvet;
Men kraften, men det starka hjertat åter
Förbannar dem, som foster af en afgrund,
Förrädiskt lockande, ett fridlöst hopp,
Blott för att visa, hur dess vingar domna,
Försåtligt talande om ljus och frid
För tanken, som i villans öknar famlar.
Så hvila ut till morgondagens mödor,
Du ödets korsbelastade slafvinna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
