Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Det rådligaste här lär vara,
Att bli i hast, så godt man tan,
Fransysk, som han!
Det öker dock sin mon respecten.
(öppnar kammardörren.’)
Hör Emma.
Emelie (utkommande).
’ Ja!.
Onkeln.
Du har ju qvar helt visst
Den öfverdrifna Tartar-khanska drägten,
Jag fick af dig till julklapp sist?
Emelie.
Men, bästa Onkel, hvarför ej förgäta
Ett fel, som dock så välment var.
Onkeln.
Mitt barn, det är ej för att träta,
Jag nämner om den nu; — jag har
Beslutit bära den.–
Km::i.ie.
Hvad hör jag?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
