Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Julkvällen och Nadeschda - 8. Kung Fjalar och Kungarna på Salamis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
JOHAN LUDVIG RUNEBERG
stödd på studier av ryska förhållanden har Runeberg
lyckats rätt bra uti att återge lokalfärgen. För första
gången har skalden här i större skala försökt sig på en
historisk skildring tidigare hade han fördömt all sådan
från en något trång realistisk ståndpunkt och för första
gången har han ock här övergivit den antika formen för att
närma sig till den moderna episka berättelsen i romanser.
Nadeschda innehåller för övrigt flera synnerligen
vackra lyriska partier, men med hänsyn till Runebergs
utveckling är det viktigare att lägga märke till den förmåga
av dramatisk gestaltning som yppar sig i sjätte och sjunde
sångerna, i scenen mellan furst Dmitri och modern och i
uppträdet mellan Potemkin och generalerna.
8. Kung Fjalar och Kungarna på Salamis.
Slag i slag framstodo nu för Runeberg ämnen, som
krävde gestaltning i dikt. Hade Nadeschda synts som ett
avsteg från den antikiserande riktningen, så fortsatte
Runeberg dock icke på den nya vägen utan närmade sig åter
den gamla. 1842 utbytte han lektoratet i latin mot det i
grekiska och har väl därav fått anledning att ånyo
fördjupa sig i de grekiska tragöderna, som utgjort föremålet
för hans akademiska avhandlingar och nu bestämde formen
för hans båda närmaste stora dikter, Kung Fjalar och
Kungarna på Salamis.
Bakgrunden till den förstnämnda fick likväl Runeberg
från en diktvärld som ligger så fjärran från antiken som
väl är möjligt. I början av år 1842 hade litteratören N.
Arfwidsson utgivit första bandet av sin översättning av »Oisians
sånger». Oisian eller som han oftare kallas Ossian var
som bekant en gammal keltisk skald, under vars namn
skotten Macpherson på 1700-talet publicerat en del gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
