Note: This work was first published in 1972, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världen är så stor så stor . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gelse. Den är efterklang utan att ens ha upplevt
melodin. Bara läst nottecknen på papper. Bedöms också
som sådan av de imiterade. (Pariskritiken är
obarmhärtig mot främmande parisepigoner. Beundrande dock
inför mexikanarna som aldrig epigonat. Men
paris-studerat!)
Visst görs det resor. Men så många av dessa resor
är inte annat än semesterresor. Korta besök.
Resan-dets allvar trollas bort. Kvar blir det ängsliga
hem-flaxandet. Vi måste erkänna att vår generation icke i
likhet med sina föregångare är en
upptäckargenera-tion.
Vandraråren ansågs en gång nödvändiga för
män-niskoblivandet. Konstnärens mognadsår. Ibland
fruktar jag att många unga kulturarbetare nu tror att
de kan ersätta vandraråren och upplevelserna med att
läsa på studentexamen. Den vita mössan — det sterila
surrogatet för upplevelsernas självbildning — som
konstnärens bildningsväg!
För trettiotalets generation var den första boken en
milstolpe under vandringsåren. Nu tycks den ge
författaren rätt att skaffa sig hustru, barn, plats i
lägen-hetskö. Därefter kan han självklart inte (hustru, barn,
plats i lägenhetskö) längre resa ut. Då blir
hemmaexotism. Då blir stor själ och liten erfarenhet.
Det har sagts förr, men det kan behöva sägas
igen; endast under ytterligt sällsynta omständigheter
slår det väl ut när yngre konstnärer eller författare
skaffar sig familj och barn. Själv tror jag att den
tidiga äktenskapsåldern bland våra yngre
kulturarbetare är ett större hot mot vår kultur än både
seriemagasin och kolorerad press. Ty de tidiga
äktenskapen binder, stänger och skapar försörjningsbörda just
när konstnären skulle behöva kämpa sig till förnuft
och kunnighet. Det är en påtaglig korrelation mellan
tidiga äktenskap och bristande reslust hos våra yngre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
