Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han skaldens konst och verld förstod — och sången
Var söndagsbarnet invid Gustafs thron;
Af kärlek derför gick hon gerna fången
I blommorna ifrån en annan zon.
Hvad gjorde väl den drägt, gudinnan förde,
Om blott i den hon ock förtjusade och rörde.
Ett tempel reste han till hennes ära, —
Dess byggnad klandrades, ty den var hans.
Dock — icke guden der, blott gudens lära
Af andra tiders makter öfvervanns.
Hvar tingens form till slut dock döden fattar;
Det eviga deri åt evigheten skattar.
En diktens Gustaf Adolf ses han brinna
För bragden blott och sänder Torstensson,
Som blott behöfver komma för att vinna, —
Den höga ärans ridderlige son.
Men när det slutna hjelmvisiret faller,
Då är det Gustaf sjelf, som står vid chorets galler.
Hvad monumenter här i dessa salar!
Hur mången dyr, för minnet helig vård!
Och Gustafs ande än i hvalfven talar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
