Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liksom en fogel, lössläppt utur buren,
Jag hoppade omkring uti naturen,
Och allt, som kring mig i sin nattdrägt lag,
Med fantasiens öga jag besåg.
En blyg Najad låg månan der och myste,
Försilfrande de andetysta sund,
Och vågorna, som diamanter lyste
Uppå sin mjuka, lätta azurgrund;
Snöhvita svanor med de spända segel
Lätt krusade den lilla dammens spegel;
Allt kring mig syntes dröm oeh poesi,
Ett konstens och naturens féeri.
De täflade, men ingen syntes råda,
De voro syskon blott och sköna båda.
Här konsten sof uppå sin systers arm,
Och hon, naturen, kysste brodrén varm;
Hur trånga hjernor dem med reglor skilja,
De skola vara ett, så är Guds vilja;
Dét skönas urbild då först blifver klar
Och himmelen för jorden uppenbar:
Så qvinnan. Konstlad, afskyvärd hon är,
Ty hon behagens gördel icke bär;
En andelös, en sminkad marknadsdocka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
