Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Åkerjordens gödsling. - A) Fullständiga gödslingsämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
a) Mullbildande ämnen, väsentligen cellulosa.
b) Mineralämnen, såsom kiselsyra, järnoxid, kalk, talk
och fosforsyra.
c) Vatten till 40-80 %.
</i>Urinen</i> består af
a) Organiska kväfvehaltiga ämnen, som passerat
genom njurarne, såsom urinämne, urinsyra, hippursyra.
b) Mineralämnen, såsom kali, natron, kalk, talk, klor,
kiselsyra och. svafvelsyra, men ej fosforsyra, uti de
gräsätande djurens urin. Uti svinets och människans urin
finnes dock fosforsyra. Färdigbildad ammoniak finnes i
all slags urin.
c) Vatten förekommer till 90-95 %.
Gödselvattnet är en blandning af urin och en lösning
af den fasta spillningen. På grund häraf innehåller
gödselvattnet äfven fosforsyra. (Se vidare Tab. I.)
184. </i>Den gödsel, som erhålles efter husdjuren, är of
olika mängd och värde efter djurens olika utfodring och
ålder äfvensom efter de ändamål, för hvilka djuren
underhållas.</i>
En ymnig och riklig utfodring gifver mycken och
kraftig gödsel. Knapp och otillräcklig fodring orsakar
klent hull hos djuren samt en ringa och mager gödsel
efter dem. – Ju kraftigare fodret är, desto kraftigare
är den gödsel, som erhålles efter husdjuren.
Yngre djur, som ännu äro i växten, förbruka för
kroppens utveckling och tillväxt vida mera af det förtärda
fodret än fullvuxna djur, och de förra lämna äfven mindre
och sämre gödsel efter samma förtärda fodermassa än
äldre djur.
Kor, hvilka för framalstring af den mjölk de lämna,
förbruka en väsentlig del af de ämnen, som innehållas i
fodret, lämna mindre och sämre gödsel än dragoxar, samt
dessa mindre och sämre gödsel än gödboskap, hvilken
senare genom den rikligare och kraftigare föda, som
bestås densamma, samt genom sin frihet från arbete, gifver
mera och kraftigare gödsel än annan hornboskap.
Af gödboskap erhålles sålunda den mesta och den kraftigaste
ladugårdsgödsel, och värdet af denna efter samtliga husdjuren beror
på den större eller mindre mängd hö, halm, säd, oljekakor och
rotfrukter, som bestås dem. Ju rikare och kraftigare utfodringen är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
