- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
136

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Åkerjordens gödsling. - A) Fullständiga gödslingsämnen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

desto ymnigare och värderikare blir ock gödseln efter våra husdjur;
och den, som fodrar sina kreatur väl, har detta ersatt i en högre
afkastning af de produkter, som af kreaturen erhållas, däri inberäknad
spillningen, som har högre värde i samma mån utfodringen varit
riklig och kraftig.

185. Den gödsel, som våra husdjur lämna, är ock
olika efter de olika djurslagen.


Gödseln efter hornboskap är lös och mycket
vattenbemängd. Då den en längre tid i hög förvaras, brinner
den (kommer i jäsning och tager hetta) med en mindre
värmeutveckling samt långsammare än häst- och
fårgödseln ; och utförd på åkerfälten visar den en mindre hastig,
men mera uthållande verkan än dessa, just därför att den
långsammare upplöses och sönderdelas till växtnäring.

Fårgödseln är torrare och upplöser sig hastigare än
hornboskapsgödseln, men verkar ock mycket fortare än
denna, hvarför man måste göda tunnare med fårgödsel
än med fäkreatursgödsel; eljes blir följden liggsäd
synnerligast under första året. – Minst en tredjedel mindre
kan och bör man af fårgödseln använda per hektar, än
hvad af f äkreatursgödsel användes.

Hästgödsel tager, lagrad i hög, fort hetta, upplöser
sig hastigare och verkar därför fortare än någon af de
förenämnda tvenne gödselslagen, men visar äfven till följd
däraf en mindre uthållande verkan.

Svingödsel är mycket vattenhaltig och kommer
långsammare i jäsning än fäkreatursgödseln samt kräfver
inblandning af mycket strö för att behörigen kunna
tillvaratagas. – Om svinen blifvit utfodrade med omalen
eller okokt slösäd, så finnes ofta grobara ogräsfrön i
svingödseln.

186. Gödselns behandling i stallarne måste afse att
förebygga dålig luft samt förlust af gödselämnen. För
att nå detta mål användes strömedel af olika slag, såsom:
halm, torfströ, linskäf, sågspån, mossa, granris, jordströ,
sand m. m. Ströet bör vara så rikligt som tillgångarne
medgifva, samt motsvara följande fordringar:

a) att bereda djuren en god lägerplats;

b) att upptaga den flytande spillningen;

c) att fördröja gödselns sönderdelning;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free