Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 8. Jordbrukets statik och de olika åkerbrukssätten. - A) Jordbrukets statik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och omsättas uti kött och mjölk, som afyttras, så stanna
dock mera växtnäringsämnen kvar på egendomen, än om
råämnena säljas direkt;
b) genom att noga tillvarataga all spillning och allt
affall vid egendomen samt begagna de hopade förråd af
växtnäringsämnen, som möjligen förefinnas på egendomen,
såsom torfdy, märgel m. m.;
c) genom att sätta åkerjorden i sådant fysikaliskt
tillstånd (se punkt 16) så att den förmår upptaga gaser
ur luften samt på bästa möjliga sätt kvarhålla de
gödselämnen som tillförts.
313. För beräkning af åkerjordens förluster genom skördarne
är det nödvändigt att känna, huru många kilogram af de viktigaste
näringsämnen: fosforsyra, kväfve, kali och kalk bortföras från en
hektar genom en medelmåttig skörd. Uti Tab. II angifves
medelskörden per hektar af de hos oss allmännast odlade landtbruksväxterna
samt mängden af fosforsyra, kväfve, kali och kalk, som man
därigenom bortför från jorden.
314. De i nämnda tabell anförda talen af fosforsyra, kali och
kalk visa hvad en medelskörd af ifrågavarande växter tagit ur
jorden. Däremot kan, – såsom redan i punkt 18 är anfördt, – kväfvet
hämtas dels från jorden dels från luften. De egentliga sädesslagen
samt rotfrukterna upptaga nästan hela den erforderliga kväfvemängden
från jorden. Klöfverarterna eller baljväxterna i allmänhet hämta en
stor del af sitt kväfve ur luften.
Genom sina efter skörden kvarlämnade rötter samt delar af
stjälkar och blad lämna baljväxterna jorden efter sig rikare på kväfve
än den var förut och benämnas därför kväfvesamlare.
315. Under antagande, att man har ett växelbruk i 6 skiften,
där växtföljden, efter åkerns trädning och gödsling med 60 lass
måttligt brunnen ladugårdsgödsel, per hektar är:
råg, två års klöfverfall, korn och hafre, så bortföres per hektar
genom dessa skördar följande mängder:
/*
kväfve, fosforsyra, kali och kalk.
kg. kg. kg. kg.
Genom rågskörden........ 44,7 24,1 43,0 14,6
» två klöfverskördar 170,3 48,2 117,0 165,1
» en kornskörd ..... 32,7 17,2 27,5 8,6
» en hafreskörd..... 31,8 12,0 26,7 9,7
–––––––––––––––––––––––––––––––––
Summa för hela omloppet 279,5 101,5 214,2 198,0
*/
Om man frånräknar det kväfve, som bortföres genom
klöfverskördarne (emedan det hufvudsakligen hämtats från den omgifvande
luften), så återstår 109,2 kg. kväfve jämte ofvanämnda mängder
fosforsyra, kali och kalk, som skulle ersättas genom gödslingen med
ladugårdsködsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
