Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Jordens glödande inre är en fabel»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pompowskis hus var fint och prydligt men saknade all
öfverdrifven lyx. Han var fortfarande ogift och hans
gamla Zandra hushållade för honom som alltid förr.
Ingeniören mottog reportern med en vänlig hälsning
och det obligatoriska téet bars in och så började
tidningsmannen sin examination på franskt sätt i det
han sköt fram ett »pardon» som skans.
»Pardon,» sade han alltså, »hvad skall så denna
anläggning först och främst och sedan alla era andra
liknande tjäna till?»
»Det är en hemlighet, min herre.»
»Men?»
»Den är ej min ensam. Tre människor känna den – jag,
general Swinekow och – – (här sänkte han rösten till
en hviskning) vår allranådigaste kejsare.»
Reportern såg upp.
»Han är värre än apotekaren omtalade: han är ju
komplett galen,» tänkte han och så sade han:
»Pardon! Då är det alltså omöjligt att få se verket?»
»Nej, det är det inte.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
