Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Hattnålarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HATTNÅLARNA 167
att leka gömma ringen, när hon var liten.
Och så hattnålarna? Kunde ni inte förstå, att
de skulle röja er? Jag måste ju genast känna
igen dem.
— Hur så? sade han ifrigt, och hon insåg,
att hon försagt sig.
— Kanske ni rent af känner min bror?
Det vore annars rätt egendomligt, för han har
inte varit hemma på nio år, och jag tror aldrig,
att jag nämnt hans namn för er.
— Nej, sade hon likgiltigt.
— Det tycker ni är underligt, fortfor
målaren, glad att ha kommit i gång. Men han
är så långt borta och har så sällan låtit höra
af sig, att jag hinner glömma honom mellan
hvarje bok han skrifver. Ser ni, han bor i Amerika
och skrifver sentimentala romaner åt yankees.
— Jag har aldrig hört talas om någon
författare, som heter Bengtsson, sade Stefanie.
— Inte jag heller. Men det kommer sig
af att karlen har tre namn. Han är förstås
född till Bengtsson som jag, men när han tagit
studenten kallade han sig Bartold, och hur han
kunde komma på något så dumt, vet jag inte.
Jag var bara en pojke då, men jag svärmade
redan för att göra namnet Bengt Bengtsson till
ett lika kändt namn som John Ericson eller
Carl Larsson. Bartold 1
— Er bror måtte inte varit nöjd med
namnet heller, eftersom han bytte för andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
