Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a a
Brr ONE FÖR ON gr En ERROR BE OT äre
4 JORDEN OCH SOLSYSTEMET.
dessa skäl redan på denna grund kan göra anspråk på
uppmärksamhet, så äger detta rum i ännu högre grad, om
man ser saken an i en historisk dager.
Astronomiens historia är i flere afseenden af allmänt
intresse. I första hand gäller detta därför, att astronomiens
utveckling bland alla vetenskapers är måhända den enk-
laste och på samma gång den mest typiska. — Härtill
kommer, att man är i tillfälle att följa den samma långt
tillbaka i forntiden, under hvilken vetenskapen redan
ägde en jämförelsevis hög fulländning. Vi skola sålunda
framdeles se, att vår egen åsikt om planetsystemets sam-
mansättning -på det närmaste sammanhänger med den senare
uppfattningen hos grekerna. Efter den gamla tidens slut
upptogos och fortfördes resultaten af grekernas vetenskap-
liga arbete af araberna, under det att medeltidens germaner
blott småningom och på ett osjälfständigt sätt lärde känna
dessa resultat och tillegnade sig dem med samma slafviska
tillförsikt för det sanna som för det falska däruti. När
vid medeltidens slut tanken började frigöras, medveten om
sin egenskap att vara den enda tillförlitlige skiljedomaren
i alla frågor och af sin högre rätt gent emot den obe-
tänkta tron på auktoriteter, då var det måhända på det
astronomiska området, som denna brytning med det förra var
af häftigaste art och af den ödesdigraste betydelse för de förut
gängse tänkesätten och världsåsikterna. Särdeles från denna
tid innehåller astronomiens historia åtskilliga ämnen för
själsstudium, mången maning till fördragsamhet i åsikter.
Slutligen har denna vetenskap städse stått i växelvärkan
med de religiösa föreställningarna. Flere äldre folks re-
ligioner bestodo ju t. ex. just i stjärndyrkan. Många
religiösa dogmer och tänkesätt hafva äfven sedan astrono-
miens pånyttfödelse vid medeltidens slut fått maka åt sig
eller omforma sig i modernare stil ej minst till följd af ett
omildt inflytande af denna vetenskaps omutliga fakta. Må-
hända hafva vi rätt att tillägga, att vetenskapen ännu icke
spelat denna roll till slut, att undervisningen ännu hår åt-
skilligt att göra med att på tänkandets olika områden til-
lämpa den världsåsikt, genom hvilken jorden, människans
hemvist och världens f. d. medelpunkt får sig anvisad plats
såsom en obetydlig medlem af ett bland otaliga solsystem.
I den framställning af åsikterna om solsystemets sam-
mansättning och rörelserna inom det samma, som vi i det föl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
