Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - 1. Den äldre riktningen inom den grekiska astronomien, det pytagoräiska världssystemet samt Kopernikus’ förelöpare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nt
NS
nk-
till
ogt
dan
nda
am-
are
slut
Kap-
ner
nna
iska
När
om
aren
obe-
det
a Var
förut
enna
n för
kter.
irkan
8 re-
[ånga
;ron0-
at sig
af ett
M3-
1 icke
är åt-
on til-
iskans
| plats
ystem.
s sam-
let föl-
DEN ÄLDRE RIKTNINGEN INOM DEN GREKISKA ASTRONOMIEN. 3
jande gå att lämna, skola vi först söka visa huru åskåd-
ningen från älsta tider följdriktigt utvecklat sig till vår
egen ståndpunkt i frågan, i sina hufvuddrag faststäld af
Kopernikus i början af nyare tiden. Härefter skola vi an-
föra några drag från kampen för utbredandet af Kopernikus”
åsikt hufvudsakligen genom Galiler, sedermera följa astro-
nomiens ytterligare utveckling genom Kepler och Newton,
samt slutligen sammanställa några af de skäl, genom hvilka
den moderna vetenskapen sagt sitt afgörande ord i frågan.
1, Den äldre riktningen inom den grekiska astro-
nomien, det pytagoräiska världssystemet,
samt Kopernikus’ förelöpare.
Astronomiens älsta historia förlorar sig i mörker. De
första teorier om stjärnorna, som man anträffar hos gre-
kerna äro redan tämligen långt framskridna från den stånd-
punkt, som naturmänniskan eller barnet intager vid be-
traktande af himmelen. Detta är orsaken hvarför man an-
tager, att grekerna erhållit sin första astronomiska lärdom
från andra folk, hos hvilka man velat förlägga vetenskapens
vagga, såsom egypter, inder, babylonier. Man anträffar
äfven hos dessa folk urgamla spår till astronomiska kun-
skaper. Sålunda hade egypterna en klar föreställning om
väderstrecken, såsom man kan se af deras ända till 6,000
är gamla pyramider, hvilka äro bygda noga i norr och
söder. De hade. veterligen bestämt årets längd till 3651
dagar och hade åt sig utbildat en vetenskaplig tideräkning,
hvilken, såsom en trons tjänarinna, hadestill förnämsta upp-
gift att bestämma +tidpunkterna för deras religiösa fester.
Äfven babylonierna kände årets längd. Att de under lång-
liga tider sysselsatt sig med astronomiska iakttagelser fram-
går dessutom däraf, att de hade upptäckt en viss lagbun-
denhet hos månförmörkelserna, nämligen så att efter en
tidrymd (den s. k. Saros) af 223 månader förmörkelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
