Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Den äldre riktningen inom den grekiska astronomien, det pytagoräiska världssystemet samt Kopernikus’ förelöpare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ÄLDRE RIKTNINGEN INOM DEN GREKISKA ASTRONOMIEN Ö
och månen röra sig på himmelen och detta, såsom iaktta-
gelsen ger vid handen, i motsatt led mot himmelens och
deras egen dagliga rotation. Om man från dag till dag
prickar in månens läge bland: stjärnorna på en himmelsglob,
så finner man, att den på en månad rör sig rundt om him-
melen i en cirkel. Samma förhållande äger rum med solen,
under ett år. Denna
solens bana benämnes
ekliptikan. Detta ord,
som kan Jöfversättas
med "förmörkelselini-
en’’, har blifvit valdt
därför, att förmörkel- j
Ser: Antrala, just.då,,;- Five
när månen i sin bana
korsar ekliptikan; är
t. ex. solen händelsevis
i samma punktaf eklip-
tikan, så uppstår en
solförmörkelse. Denna
solens bana samman-
faller ej med ekvatorn,
utan bildar emot den Kring ögat J, såsom medelpunkt, himmels-
senare en vinkel, Som sferen med ekvatorn och ekliptikan med
kallas ekliptikans obli- solen (0), samt zodiakbältet, inom hvilket
kvitet (suedhet). — Så- utom solbanan alla planetbanorna ligga.
som solen och månen
sålunda skilja sig från fixstjärnorna genom en egen rörelse, så
finner man snart andra dylika rörliga himmelskroppar: plane-
terna (irr-stjärnorna). Redan under den Joniska skolans tid var
det bekant, att morgon- och aftonstjärnorna voro en och sam-
ma planet (Venus), som vandrade fram och tillbaka omkring
solen och, i det den gick förbi henne, öfvergiek från mor-
gon- till aftonstjärna eller omvändt. Senare kände man
äfven planeterna Mars, Jupiter och Saturnus, hvilka på
ungefär 2, 12 och 30 år hvardera skrida himmelen rundt.
Alla dessa banor på himmelen löpa mycket nära solens
bana, ekliptikan, och ligga öfverhufvud inom ett smalt bälte
utefter ekliptikan, som kallas zodiaken (djurkretsen) och som
indelas i 12 lika afdelningar med hvar sin stjärnbild. Det
är samma stjärnbilder, Väduren, Oxen, 0. s. v., som i vår
almanacka angifvas med de fantastiska tecknen 1 kolumnen
N
-torn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
