Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Den äldre riktningen inom den grekiska astronomien, det pytagoräiska världssystemet samt Kopernikus’ förelöpare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ÄLDRE RIKTNINGEN INOM DEN GREKISKA ASTRONOMIEN. 1i
kommit, sedan han af månens faser slutit sig till att
månen var en klotrund kropp. Det är nämligen lätt att
se, att månen skall förete |
just sådana växlingar som Oq ;
dess faser, om den är klot- ETEN TS
formig. Ty af den halfva Ke No
af månklotet, som är vänd fö DM
mot oss, kunna vi blott se /
det parti, som är belyst af all)
solen. Allt efter månens =
1) ST
lie etallnins dillk jorden... ÅA Jorden
och till solen, hvilken se- N
nare vi föreställa oss lysa ;
från höger i närstående ja d
figur, skall månen sålunda ER Kd at
presentera oss en belyst
yta (eller fas) af olika stor- Fig. 3.
lek och form; och endast
under antagande af att må-
nen är klotformig kan man
på detta sävt göra sig reda
för dess bekanta växlingar ända från den fullt belysta mån-
skifvan (i fig. vid a) till den smala skäran (läget c i fig.). Så-
som månens yta, betraktad äfven med blotta ögat, gaf an-
ledning att antaga, så förestälde sig Pytagoras den samma
försedd med bärg och dalar samt land och haf; för öfrigt
antogs den befolkad af ett jättesläkte. På samma sätt
som månen var det, så antog nu Pytagoras äfven, att solen
var klotformig, och likaså ansåg han planeterna såsom
sferiska världar, liknande vår jord; blott till följd af deras
stora afstånd från jorden syntes de så små och obetyd-
liga. — Men fans det sålunda för öfrigt likhet mellan
jorden och himmelskropparna, särskilt den bärgiga månen,
hvarför skulle då icke äfven jorden vara klotformig så
som de andra? Ett ytterligare stöd för åsikten om jor-
Från jorden ser man ia fullmåne CO),
i b halfmåne I o. s. v.
dens sferiska form framgick af Pytagoras” mening om för-
mörkelserna. — Redan före hans tid antog man, att för-
mörkelserna uppkomma därigenom, att mörka kroppar
komma framför solen och månen och skymma dessa. Det
antogs äfven allmänt, att månen var den mörka kropp,
som vid solförmörkelserna trädde emellan åskådaren och
solen. Om månens bana på himmelen precis sammanfölle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
