Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Den äldre riktningen inom den grekiska astronomien, det pytagoräiska världssystemet samt Kopernikus’ förelöpare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>
- LR
«
EE
2:
fiö
&
i
4
ng
14 JORDEN OCH SOLSYSTEMET.
ensstämde med vår nuvarande. Den bekante tänkaren
Plato (429—348 f. K.) hyllade på sina äldre dagar den
meningen, att jorden roterar kring en genom dess medel-
punkt gående axel.
Men icke nog därmed; ett århundrade därefter var
man i Grekland betänkt på rättsligt åtal mot en man,
som ville göra gällande, att solens årliga rörelse på him-
melen, likasom himmelens dagliga rörelse kring jorden,
blott var ett sken, framkallat af en årlig rörelse af jorden
själf kring solen. Denne mans skrifter hafva icke kommit
till eftervärlden, men vi hafva fått kännedom om förhål-
landet bland annat genom en berättelse af historieskrifvaren
Plutarkus, där det på ett ställe heter:
"Må vi blott, min vän, icke få oss en kättareprocess
på halsen, såsom en gång Kleantes yrkade, att hela Grek-
land borde ställa Aristarkos från Samos inför rätta, honom
som ville förflytta världens heliga härd, i det nämligen
den mannen, för att riktigt kunna förklara himmelsföre-
teelserna, lät himmelen stå stilla och jorden däremot fort-
skrida i en sned bana (ekliptikan), och tillika lät henne
vrida sig omkring sin egen axel.
Hvem har icke märkt, när tvänne mötande bantåg
stå på en station och det ena tåget sätter sig i rörelse,
huru man ett ögonblick tvekar, hvilketdera tåget det
egentligen är som går, tills man kastat en blick på den
omgifvande nejden för att öfvertyga sig? Det sakför-
hållande, som denna allmänna iakttagelse innebär, näm-
ligen att man icke, genom att iakttaga blotta rörelsen,
kan afgöra, huruvida det är det betraktade föremålet eller
åskådaren som rör sig, detta har varit bekant sedan älsta
tider. Det erkändes af Kopernikus” och Galileis veder-
sakare; Aristarkos och hans meningsfränder liksom hans
motståndare voro ense därom. Också kunde Aristarkos
endast påvisa att den ena sortens förklaring var lika
duglig som den andra. Man kunde antingen antaga him-
melen stillastående och jorden roterande eller jorden stilla- :
stående och himmelen roterande, och å andra sidan kunde
man, för förklaring af solens årliga rörelse på himmelen,
med lika rätt förutsätta solen stillastående och jorden
beskrifvande en årlig bana kring solen som det motsatta.
Aberopade nu Aristarkos för sannolikheten af sin åsikt den
större enkelhet, som antagandet af jordens rörelse kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
