Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Den äldre riktningen inom den grekiska astronomien, det pytagoräiska världssystemet samt Kopernikus’ förelöpare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a OR EN ORNÖ
I
;
R
id
:
sd
i
a - era se 3
RES EE ESSEN Rane I ; : ma
tattare
16 : JORDEN OCH SOLSYSTEMET.
på himmelen skall te sig sådan som vi iakttaga den,
framåt- och tillbakaskridande, i det vi se den värkliga
rörelsen aftecknad på himlahvalfvet. Hade Heraklides
företagit samma anordning äfven af de öfriga planeterna,
så skulle han hafva erhållit det system, som en tid efter
Kopernikus uppstäldes af den danske astronomen Tyko
Brahe, enligt hvilket samtliga planeter röra sig kring solen
och solen med hela sitt följe af planeter kring jorden.
Såsom man ser funnos hos de gamle på flere områden
frön till de åsikter, till hvilka vi själfva bekänna oss. Det
är äfven bekant, att Pytagoräerna förestälde sig, att solen,
månen och planeterna, likasom jorden, rotera kring sina
axlar, samtidigt med att de framskrida i sina banor. Går
man längre fram i tiden, så träffar man allt fortfarande,
om äfven sparsamt, spår af gamla kosmologiska åsikter.
Af en viss Kleomedes ungefär ett sekel efter Kristus
hafva vi i behåll ett värk innehållande flere yttranden i
den vägen. Så säger han bland annat: "Fixstjärnornas
antal är oräkneligt — de äro. sannolikt lika stora som
solen, somliga kanske större och vore solen längre bort,
skulle den taga sig ut som en fixstjärna. — Hvad plane-
terna beträffar, känna vi blott sju, men det finnes sanno-
likt ett större antal.’=) Om jorden yttrar han: "Om vi
befunne oss på solen, så skulle Jorden vara osynlig till
följd af sin litenhet eller den skulle Synas som en mycket
liten stjärna”. <Månent — säger han — "är en mörk
kropp, som lånar sitt ljus från solen — den har infly-
tande på flera saker här på jorden: den är säkerligen
orsaken till hafvets ebb och flod< o. g,. v. En annan
författare synes i enlighet med det värkliga förhållandet,
tänka sig fixstjärnorna utströdda öfver allt i rymden och
icke, såsom så länge förblef vanligt, såsom fastnaglade på
en sfer, i det han säger: "Man får icke föreställa sig, att
alla stjärnor ligga på samma yta, utan att somliga äro
högre, andra lägre; ty vår syn förmår ej fatta någon
skilnad i höjd. |
") I slutet af 1700-talet u
pptäcktes en ny större planet Uranus
utanför Saturnus och på 1840-tal
et likaledes en större planet Neptunus
utanför Uranus. Dessutom hafva under loppet af vårt århundrade icke
ptäckta, alla liggande mellan
mindre än 287 smärre planeter blifvit up
Mars och Jupiter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
