Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Den äldre riktningen inom den grekiska astronomien, det pytagoräiska världssystemet samt Kopernikus’ förelöpare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en,
ga
Les
lå,
ko
len
et
18
18
(e
Bel
DEN ÄLDRE RIKTNINGEN INOM DEN GREKISKA ASTRONOMIEN. 17
Alla dessa tankar, af hvilka många bära nutidens
egen prägel, hafva blifvit tänkta mer än tusen år före
inkvisitionsprocessen mot Galilei (se nedan). Men man
må icke föreställa sig att de på sin tid voro allmänt
gängse bland folket eller ens bland vetenskapsmännen.
Tvärtom, de voro endast enstaka meningsyttringar gent
emot en förhärskande föreställning af helt annan art.
Den pytagoräiska åsikten om jordens klotform upptogs
och behölls väl af astronomerna, emedan man hade på-
tagliga bevis för den saken. Angående jordens rörelse,
såväl kring sin axel, som omkring solen, hafva vi redan
nämnt, att säkra bevis på den tiden icke kunde företes,
och att man på vetenskapens dåvarande ståndpunkt på
sin höjd kunde påstå, att de båda stridiga antagandena
voro lika möjliga. De gamle astronomerna voro därför
i sin fulla rätt, då de återgingo till åsikten om jordens
orörlighet och dess fixa läge i världens medelpunkt, så
mycket mera som framdeles vissa skäl utvecklades för
denna åsikt, hvilka för den tiden kunde göra anspråk på
bevisande kraft. Vi återkomma därtill vid framställningen
af Galileis uppträdande. Såsom hufvudsumman af den
grekiska astronomien var och förblef sålunda allt framgent
den pytagoräiska läran: en- orörlig, klotformig jord i
världens medelpunkt och kring denna medelpunkt en rad
af kristallsferer, hvar och en bärare af en himmelskropp.
Denna för oss så motbjudande åsikt om de kring
jorden roterande kristallsfererna, kunde mnu visserligen,
ätminstone lika litet som åsikten om jordens rörelse, be-
visas. Antingen man ansåg sig behöfva dem för att för-
klara, att himmelskropparna ej föllo ned, eller om det var
blott genom exemplets makt, denna lära utan stöd i värk-
ligheten bibehöll sig emellertid segt bland astronomernas
föreställningar. Ju mera iakttagelserna på planeterna
skärptes, desto mera visade sig emellertid detta maskineri
otillräckligt för rörelsernas förklaring. TI stället för att
då öfvergifva det samma, gjorde man det emellertid i
stället mer och mer invecklat genom tillfogande af nya
kristallsferer. Så måste man för att noga återgifva solens
rörelse, antaga henne fastnaglad på en första sfer, hvilken
roterade kring en axel, löpande i en andra sfer, som i
sin ordning roterade kring jorden. Sammalunda för
månen och för planeterna. Småningom tillfogades ytter-
Verdandis småskrifter. 16. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
