Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Den senare riktningen inom den grekiska astronomien, Kopernikus och det kopernikanska varldssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SENARE GREKISKA ASTRONOMIEN. 21
ligare blott antaga att punkten S rörde sig så, att den
ständigt låg åt samma håll som solen från jorden räknat.
(Jämf. härmed Heraklides” system.) På detta sätt kunde
man förklara Venus” och Merkurius” rörelser. Genom en
ringa ändring af ofvanstående figur kunde man äfven göra
sig reda för de öfriga planeternas rörelser och deras
stationspunkter. Detta var den s. k. epicykelteorien.
Visade det sig nu att rörelserna dock icke kunde full-
ständigt förklaras, så sökte man afhjälpa detta genom att
till den andra cirkeln foga en ny epicykel, i hvilken pla-
neten då fick röra sig 0. 8. vV.
Dessa åsikter med alla deras enskildheter, likasom
öfverhufvud de mesta resultaten af den Alexandrinska sko-
lans astronomiska forskningar äro sammanstälda i ett arbete,
kallat Almagest af astronomen Ptolemäus. Denne betraktas
äfven därför såsom denna skolas hufvudsakliga representant.
Ingenting hade hindrat Ptolemäus att såsom Heraklides
antaga solens egen bana såsom deferent för Venus och Mer-
kurius och likaså för de andra planeterna. Han skulle då
hafva erhållit det system, hvilket, som vi nämt, förfäktades
af Tyko Brahe. Och sedan detta väl var skett, hade häller
icke något hinder mött, hvad rörelsens förklaring beträffade,
att, såsom Aristarkos, antaga solen orörlig och i stället låta
jorden röra sig. P. hade då varit framme vid det af oss
antagna Kopernikanska systemet. Men han vidtog icke
dessa ändringar därför, att enligt hans åsikt jorden af vissa
skäl, till hvilka vi återkomma, måste vara i hvila.
Så förblef hans system oförändrat ej blott under hans
tid utan framgent genom hela medeltiden, under hvilken
det Ptolemäiska systemet jämsides med Aristoteles” härskade
inom astronomien. Ända till 1500-talet trampade astro-
nomien sålunda i de gamla fotspåren från grekernas tid.
Men mycket annat hade från den tiden ändrat sig. De
religiösa föreställningar, hvilkas sakförare en gång satte
i fråga rättsligt åtal mot Aristarkos, de voro vid den tid-
till hvilken vi nu öfvergå, längesedan utdöda. Och hän,
delserna hade länkat sig så att de, som nu i religionens
namn sökte vederlägga åsikten om jordens rörelse, anförde
såsom skäl emot den samma uttalanden ur judafolkets
urkunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
