Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Den senare riktningen inom den grekiska astronomien, Kopernikus och det kopernikanska varldssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HH
+
I
3
|
vå
”
i
i
a
1
EN
4055 RR RAR POS SRB ÄRAN FART NASSA
he
äre ln
20 JORDEN OCH SOLSYSTEMET.
0. 8. Vv., så blifva som man ser af figuren, de motsvarande
vinklarna vid jorden ab, be, ed och de olika. Sålunda
kommer det sig, att dess rörelse, från jorden sett, synes
vara ojämn. Detta är innehållet af den s.k. excenterteorien.
De öfriga himmelskropparna, planeterna, företedde dess-
utom en annan oregel-
bundenhet. Vi hafva om-
nämt huru planeten Venus
äfvensom Merkurius sy-
nas skrida fram och till-
baka omkring solen och
sålunda vända i sin rö-
relse : i tvänne punkter
(stationspunkter). — Något
liknande gäller äfven de
öfriga planeterna. De
skrida visserligen största
delen af himmelen rundt
1 cirkelformiga banor, men
Fig.9b. då de komma till den trakt
af himmelen, som ligger
midt emot solens plats (é
opposition mot solen), så beskrifva de en slinga med
två vänd- eller stationspunkter A och B (fig. 7). Huru
förklarades nu dessa afvikelser från den rena cirkelrörelsen?
Låt oss t. ex. taga planeten Venus. Man tänkte sig då
först en punkt S (se fig. 4) med likformig rörelse beskrif-
vande en cirkel omkring
den fasta jorden J /fde-
ferentcirkel). Denna punkt
SE 3 S tänkte man sig såsom
| Å medelpunkt för en ny
cirkel (epicykel = "cirkel
Fig. 7. på cirkel"), i hvilken pla-
neten V tänktes röra sig
likformigt. Det är nu
tydligt, att om S låge stilla, så skulle planeten V från jorden
synas svänga fram och tillbaka mellan två vändpunkter,
som i fig. motsvaras af A och B. Men det är klart, att detta
fortfarande blir fallet, äfven om punkten S med sin epicykel
rör sig långsamt framåt i sin deferentcirkel. För att till
fullo förklara den skenbara rörelsen, behöfde man ytter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
