Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Galileo Galilei, hans lif, hans upptäckter på himmelen med kikarens tillhjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fd Ar fra lagt LEDER SoS RA rr Sätra Vä nr lig 25 0 Reda 0)
AM le NN tm rar Lindé MT) ’
GALILEO GALILEL 29
en prins Gustaf från Sverige. — För att emellertid i ro få
hängifva sig åt sina naturvetenskapliga undersökningar,
hvilka inkräktades af denna betydande lärarevärksamhet,
ötvergaf hän sin plats i Padua, där han varit omgifven af
idel vänner och beundrare och anstäldes i Florens afstor-
hertigen af Toskana såsom hofmatematiker utan under-
visningsskyldighet. Här kom han emellertid i en omgifning,
som hvarken var honom själf så tillgifven icke häller i
allmänhet så frisinnad, som fallet varit i Venedig. Hans
vänner från Padua beklagade sig öfver hans oförsiktighet
att välja Florens till vistelseort. Det dröjde häller icke
länge, innan Galilei, mycket till följd af sitt öfverlägsna
och hårdnackade sätt att uppträda, förvärfvade sig en skara
af fiender bland munkarna och anhängarna af de gamla
Aristoteliska åsikterna, hvilka för hvarje ny upptäckt, som
han gjorde, kände marken glida under deras fötter. Stor-
men mot honom nådde sin höjdpunkt, efter det han utgifvit
en skrift, i hvilken han sökte uppvisa att läran om jordens
rörelse ej stod i strid med den Heliga skrift”). Så följde
hans resa till Rom och den ryktbara processen, genom
hvilken han dömdes att afsvära sina åsikter. HEtfter denna
tid blef hans kraft bruten. Dömd till enslighet och tystnad,
hade han ingen möjlighet att med samma eftertryck som
förr fortsätta sina vetenskapliga undersökningar. Han afled
i sin villa Arcetri nära Florens 1642.
Galileis värksamhet var af betydelse ej blott för astro-
nomien, utan äfven för öfriga naturvetenskaper. Såsom
egendomligt för hans arbeten, gent emot den föregående
riktningen inom vetenskapen, kan betecknas, att han i hvarje
fråga vädjade till erfarenheten, lämnande åsido hvarje förut-
fattad mening och hvarje auktoritet. I detta afseende är
han den moderna vetenskapens grundare. Under det hans
samtida t. ex. på god tro antogo Aristoteles” lagar för
kroppars fall, enligt hvilka kroppar falla fortare, ju tyngre
de äro, så företog sig Galilei att från det lutande tornet
i Pisa samtidigt nedsläppa föremål af högst olika tyngd.
Han fann på detta sätt sina fallagar: att alla kroppar,
tyngre och lättare falla lika fort och med en hastighet 1
hvarje ögonblick, som växer i samma mån som den tid
”) Bland alla Galileis arbeten var detta det, som sedermera strängast
blef förbjudet.
BRA I IT AA
RR AA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
