Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Galileo Galilei, hans lif, hans upptäckter på himmelen med kikarens tillhjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 JORDEN OCH SOLSYSTEMET.
kroppen hållit på att falla, hvarförutom den tillryggalagda
vägen växer såsom den förflutna tiden multiplicerad med
sig själf. Att värkligen somliga kroppar synas falla lång-
sammare än andra, t. ex. en fjäder långsammare än en
sten, förklarade Galilei bero på en biomständighet, nämligen
luftens motstånd mot rörelsen. Den empiriska (= försöks-)
metod, han använde, var på hans tid så illa aktad, att
hans kolleger, för att uttrycka sitt misshag, mången gång
störde hans försök med ovärdiga uppträden, hvisslingar
och oväsen. De anade ej att dessa fallförsök skulle blifva
grundstenen för en ny viktig vetenskap, dynamiken eller
rörelseläran. — Aristoteles höll före, att det beror på
kroppars form, om de sjunka eller flyta i vatten (eller
andra vätskor). Sålunda antog han, att is är tyngre än
vatten, men flyter på vattnet, emedan den är platt. Ingen
hade före Galilei fallit på den tanken att undersöka saken
genom att af samma ämne förfärdiga kroppar af olika form,
för att öfvertyga sig, att de sjunka eller flyta oberoende
af deras form och beroende blott af ämnets tyngd. —
Aristoteles indelade kropparna på jorden i två slag: tunga,
som hafva en benägenhet att falla, nämligen jord och vatten,
samt lätta, hvilka hafva en benägenhet att stiga, såsom
luft och eld. Galilei visade däremot, att alla kroppar äro
tunga och dragas mot jorden, och att, om en kropp synes
lätt, t. ex. flyter på vatten, så beror detta icke på en hos
kroppen inneboende drift att stiga uppåt, utan därpå, att
den är mindre tung än den kropp, som omger honom.
I många andra punkter höll han sålunda räfst med det
gängse föreställningssättet och ersatte fördomarna med er-
farenhetsrön.
Galilei gjorde äfven en mängd för det praktiska lifvet och
för. vetenskapen nyttiga uppfinningar. MNSålunda fann han
redan som ung studerande, då han af en händelse iakttog
svängningarna hos en taklampa i en kyrka, att dessa sväng-
ningar voro, hvad man kallar isokrona, d. v. s. att till
hvarje svängning, stor eller liten, åtgår lika lång tid. Han
förstod ock den betydelse för tidemätningen, som låg 1 denna
omständighet, i det att en dylik apparat, bestående af t. ex.
en kula upphängd med en tråd eller en stång (pendel)
kunde tjäna till uppmätning af olika tidsrymder i förhål-
lande till hvarandra. Svängningstiden för pendeln är blott
beroende af dess längd. Vill man hafva en pendel, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
