Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Galileis stora arbete om världssystemen, hans försvar för läran om jordens rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 JORDEN OCH SOLSYSTEMET.
världssystemen, det Ptolemäiska och det Kopernikanska.’’
Detta värk är indelat i fyra afdelningar. Den första afdel-
ningen behandlar Aristoteles” indelning af världen i jordiska
och himmelska. ting, af hvilka de förra äro förgängliga och,
när de röra sig, röra sig rätlinigt mot Världens medel-
punkt, d. v. s. falla mot jorden, de senare däremot äro full-’
komliga och oförgängliga och hafva den egenskapen att
röra sig i cirkelformiga banor. Galilei söker visa, att de:
jordiska och himmelska tingen äro af samma art — eX-
månen — och att himmelen äfven är underkastad förän-
dringar — ex. 1) de ofta uppträdande och åter försvin-
nande kometerna, 2) uppflammandet af tvänne nya stjärnor
åren 1572 och 1601, 3) solfläckarna, hvilka uppstå oci
åter försvinna på solen.
I den andra afdelningen följer frågan om jordens rotation.
Utom Ptolemäus” bevis mot jordens rotation, som redan blifvit:
omnämt, anfördes i hufvudsak häremot följande. Hvarje före-
mål, som kastas rätt upp i luften, nedfaller på samma ställe,
hvarifrån det uppkastades. Detta vore omöjligt, om jorden
rörde sig, ty medan stenen är i luften, skulle jorden likasom
glida undan under honom och han skulle då nedfalla bakom
det ställe där han blifvit uppkastad. Fåglarna skulle icke
våga lämna sina bon af fruktan att aldrig finna vägen till-
baka. Skott, som afskötos i en viss riktning, skulle afvika
från den samma. Dessutom skulle genom denna rörelse
uppstå en beständig stormvind, hvilken skulle blåsa omkull
alla på jorden befintliga föremål, i det föremålen, som åtfölja
jorden i dess rörelse, skulle genomskära den omgifvande
luften.
Hvar och en som företagit sig, att från däcket af en
framilande båt kasta ett föremål rätt upp i luften, inser
grundlösheten af dessa anmärkningar. Föremålet nedfaller
på samma plats af däcket, där det kastades upp, oaktat
båten är i rörelse, och faller ej i sjön akterut. Detta beror
därpå, att föremålet i det ögonblick, det uppkastades, inne-
hade samma framåtskridande rörelse som fartyget och fort-
farande behåller denna rörelse, sedan det lämnat handen.
Detta var ock Galileis motbevis: alla kroppar på jorden,
de må hvila på den samma eller befinna sig i luften, ja
luften själf, deltaga i jordens rörelse; och den rörelse, de en
gång hafva, den kunna de icke af intet förlora. Det sista år
hvad man kallar kropparnas tröghet, en för rörelseläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
