Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Galileis stora arbete om världssystemen, hans försvar för läran om jordens rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALILEIS STORA ARBETE OM VÄRLDSSYSTEMEN. 30
ytterst viktig egenskap, som var okänd för de gamle,
hvilka ansågo, att för hvarje rörelse erfordrades en oupp-
hörligt pådrifvande kraft. Om luften medföljer i jordens
rörelse, så kan ju icke häller någon vind af oss förnimmas.
Efter detta anför Galilei sina egna skäl för jordens
rotation, hvilka i sina hufvuddrag kunna sammanfattas på
följande sätt. Ar det först och främst sannolikt, att den
ofantliga fixstjärnsferen roterar kring den obetydliga jorden?
Ytterligare, om fixstjärnsferen, som själf roterar under
loppet af 24 timmar, har makt att i denna rörelse draga
med sig de från den samma åtskilda planeterna, huru skulle
jorden ensam kunna undandraga sig detta inflytande och
— förblifva i hvila? Om man granskar himmelskropparnas
rörelser, så finner man vidare, att deras omlopp är desto
långsammare, ju längre bort de äro belägna. Jupiters
månar äro de himmelskroppar, som ligga närmast sitt
centrum (Jupiter). Den närmaste månen behöfver till sitt
omlopp kring Jupiter blott 42 timmar, den andra 2> dag,
den tredje 7 dagar, den fjärde 16 dagar; vår egen måne
behöfver till sitt omlopp en månad, Jupiter, som ligger
betydligt längre bort, 12 år och Saturnus, den aflägsnaste
planeten, 30 år. Är det icke orimligt, att sedan omlopps-
tiderna sålunda vuxit med afstånden, den yttersta fixstjärn-
sferen skulle hafva en omloppstid af 24 timmar? Pekar
icke analogien på, att derna sfer bör hafva en ytterst
långsam rörelse eller rent af vara orörlig? Och detta kan
man antaga, om man tillskrifver jorden en rotation på 24
timmar. Sålunda får banan af ett föremål på jorden, såsom
sig bör, den minsta omloppstiden, emedan denna bana är
den minsta af alla, som förekomma.
En för Galileis tid betecknande invändning var den,
att om jorden såsom Kopernikus antager, hade två rörelser,
den dagliga och den årliga, så borde den vara försedd med
någon lem eller led, ty t. ex. djuren hafva ju olika lemmar
för att utföra olika rörelser. En enda blick på rörelsen
hos ett vagnshjul, som vrider sig kring sin axel, medan
det samtidigt rör sig framåt, borde hafva öfvertygat om,
att en och samma kropp kan samtidigt hafva två olika
rörelser. Galilei tillgriper emellertid icke detta försvar,
utan säger blott, att djuren hafva sina lemmar icke för att
röra sig själfva utan för att röra olika delar af sin kropp.
Mot den anmärkningen, att jorden, såsom en förgänglig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
