Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Galileis stora arbete om världssystemen, hans försvar för läran om jordens rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
BNsRRNRRste -: 205 NONGAOIA NERE SOPA SN
gös löärtDadnsn NNED NR ADA NEAR
EEE EE
36 JORDEN OCH SOLSYSTEMET.
skapelse, omöjligt skulle kunna röra sig beständigt, utan
att, såsom djuren, då och då genom hvila hämta nya krafter,
svarar Galilei, att djuren aldrig hvila från sina ”natur-
liga" rörelser, utan blott från de oväsentliga. Så länge
djuret lefver, andas det och hjärtat upphör först med döden
att slå.
I den tredje afdelnmgen af boken kommer ordningen
till jordens årliga rörelse kring solen. Stjärnsferen omsluter
alla planetbanorna. Att jorden icke kan befinna sig i medel-
punkten för dem, det framgår däraf, att planeternas afstånd
från jorden undergå högst betydliga förändringar. Att åter
planeternas afstånd från jorden äro högst olika vid olika
tider, det följer af "de nya iakttagelserna" (med kikaren).
Då planeterna synas ljus-svaga, ligga de långt borta från
jorden, och, i samma mån de närma sig till henne, tilltager
deras glans. Att Venus och Merkurius röra sig kring
solen, det kan man lätt sluta till af de fasväxlingar, som
segyligen’ blifvit upptäckta hos Venus. Endast månen rör
sig omkring jorden. Skulle någon haka sig fast vid denna
omständighet, så hänvisas på Jupiter, som omkretsas af 4
månar. I Jupiterssystemet har man för öfrigt en bild i
smått af hvad solsystemet är i stort. — Men antag, att
man ej på annat sätt visste, antingen det är solen eller
jorden som rör sig; man skulle då kunna skaffa sig en
öfvertygelse härutinnan sålunda. Alla planeterna röra sig.
De äro alla mörka kroppar, som låna sitt ljus af solen,
och så är äfven jorden. Det ligger då närmare att an-
taga en rörelse hos jorden, likasom hos planeterna, än hos
golen, hvilken, likasom fixstjärnorna, tillhör en annan
grupp af himmelskroppar, nämligen de själflysande. Det är
därför påtagligt, att solen och fixstjärnorna äro orörliga.
— Vidare föredragas Kopernikus’ skäl, hvarjämte Galilei
visar, huru från Kopernikus” ståndpunkt vändpunkterna 1
planeternas rörelser enkelt förklaras. -— Egentligen borde
jordens rörelse omkring solen åstadkomma en skenbar
rörelse hos fixstjärnorna, men himmelssferen är för långt
aflägsen för att någon sådan rörelse skulle blifva märkbar.
Den sista afdelningen af Galileis arbete är egnad åt
betraktelser öfver ebb och flod eller det fenomen, att hafvets
vatten underydagens lopp tvänne gånger stiger (flod) och
tvänne gånger faller (ebb). Vi veta nu för tiden, att detta
beror därpå, att månen likasom en magnet drager till sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
